När jag var liten hade vi en spannmålsbinge med torkfläkt rakt fram, ovanför ena stallet, när man kom in på lo’n (logen). När djurhållningen lades ner i början på 1990-talet revs spannmålsbingen och fläkten, skruven och spannmålskärran såldes. Sedan kom tiden när jag ville göra i ordning på rännet. Jag köpte en bättre begagnat spannmålskärra och fick en skruv gratis. Tanken var väl att kanske så gröda i liten skala någon gång i framtiden. Så kom den dagen då barnen högtidligt proklamerade att de ville ha djur, och det blev tillslut får. Fåren behöver hö/ensilage och jag ger gärna kraftfoder eller spannmål till gräset. Fortsätt läsa
Bonneri
Fullt upp under våren
Det har inte blivit så mycket bloggande på sista tiden. Antingen har det varit fullt upp på jobbet eller så har jag suttit i traktorn och spridit gödsel, plöjt, harvat, sått, ringvältat och satt potatis.
Under några vårdagar behövdes Kalvhagen dräneras lite extra uppe i en slänt. Det visade sig att vid förra dräneringen missade vi att gamlefarfarn lagt stendike. Diket var nu igensatt och det var blött och marken bar inte när man körde förbi med traktorn.
Vad hände under andra kvartalet 2019?
April 2019
Aprils första inlägg beskrev hur man spred gödsel med grålle och gammaldags gödselspridare, potatissättning och om konstgödning. Våren gjorde sig påmind genom Karlfeldts dikt och jag skrev om hur man tappar björksav. Vårbruket – att göra vår’n – blev avklarat, (första vårbruket med den nya traktorn.)
Tröskningen klar för i år
För några veckor sedan fick vi äntligen tröskat. Valmet-Valtran fick tjänstgöra som dragare nummer ett, och en av MF 135 fick tjänstgöra som dragare nummer 2. Det skulle alltså inte bli blandsäd, utan korn i en kärra och havre i den andra. På förmiddagen syntes grannen komma krypande över lia’ med sin Aktiv 1130 och vi satte igång.
Att föda ut en oljetank
Innan kriget (andra världskriget) värmdes mangårdsbyggnaden på gården upp med kaminer och en köksgruva. I kaminerna eldades ofta koks – eller ved, i de fall man vågade ta ner ett av sina dyrbara träd till bräne‘.
Efter kriget var framtidens värmekälla olja. Man skulle värma sitt hus med olja, som var billig och fanns i överflöd. Morfar grävde grävde ut under huset och skapade en källare, där det fanns plats för en rejäl värmeanläggning. I god tid innan oljekrisen på 1970-talet, installerades istället en kombinerad ved/olje-panna i källaren på gården. Jag har för mig att det gick åt runt 20 kubikmeter huggen och staplad ved för att klara vintern på går’n.