-Odlar ni ekologiskt?
-Jaaa, jä går ud hwar möra å slänger pissepotta på’t!
En vanlig missuppfattning bland folk är att det var Alingsåsbon Jonas Alströmer som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel. Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alhströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. I vårt land infördes potatisn sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land.
Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen. Skål, tamigfan!
»Potatisens hemland är södra Amerika, där potatisväxten finnes vild i Chili och Peru. Till Europa infördes potatis första gången 1565 och till Sverige 1725; men först efter 1762 blef den allmännare odlad i vårt land. Nu odlas potatis från det nordligast bebodda stället i världen, intill världens sydligaste kända delar. Potatisen är utan tvifvel den dyrbaraste och värderikaste skänk, som gamla världen fått af den nya»
I Sverige odlas varje år knappt 20.000 hektar matpotatis och cirka 6.000 hektar stärkelsepotatis. Produktionen av stärkelsepotatis sker i huvudsak i Skåne och Blekinge där också förädlingsindustrin finns. Potatisväxtens (Solanum tuberosum) rotknölar, de så kallade potatisarna, är mycket rika på stärkelse och är därför mycket lämpliga att jäsa alkohol ur, dock är processen lite mer komplicerad än spannmål. Potatis innehåller, till skillnad mot spannmål inga eller mycket små mängder enzymer som kan omvandla stärkelse till glukos. Potatisens stärkelse är dessutom inneslutet inom växtcellernas väggar. Stärkelsen utvinns genom att man kokar potatisen i tryckkokare (3-4 ggr atmosfärstryck 150°C ). Då kokningen avbryts och trycket återgår till normalt atmosfärstryck, spricker cellerna och stärkelsen frigörs. Sedan blandas potatis-vatten-smeten med krossat mältat korn där maltets amylas även kan omvandla potatisens stärkelse till enklare sockerarter och efter jäsning erhålles etanol. Det är grejer det! Men jag skall inte mer beskriva hur man kan göra eget brännvin, utan skriva lite om vilka sättpotatisar – läggepotäter – vi har skaffat för 2017.
Lite om potatissorter
Bintje och King Edward var länge dominerande bland svenska matpotatissorter. Att de fortfarande är stora i odling beror mycket på att de är omtyckta och efterfrågade av konsumenterna, att de ger god avkastning och har en bra kvalitet. Bintje och King Edward är dock känsliga för sjukdomar. Det är ett problem som tyvärr även gäller för flera av de nyare potatissorterna.
Olika egenskaper
Potatissorter kan ha många olika egenskaper. De kan till exempel vara tidiga eller sena, ha olika motståndskraft mot sjukdomar och olika avkastningsförmåga. Sorterna kan delas in på flera sätt;
Färskpotatis – snabbväxande sorter
Dessa är som de låter, snabbväxande och som, om man gör på rätt sätt, är färdiga redan före midsommar. Dessa potatisar går inte att lagra utan skall ätas nyskördade. Exempel på färskpotatis är Arrow, Swift, Minerva, Rocket, Magda, Riviera.
Sommar- och höstpotatis – tidiga sorter
Sommar- och höstpotatis går som regel att lagra, men bör ändå helst konsumeras under hösten. Exempel på sorter är Princess, Pentland Javelin, Maris Bard, Solist, Gala, Inova.
Höst- och vinterpotatis
Dessa sorter går bra att lagra och ger därför potatis av fin kvalité även på våren. Exempel på sorter är Bintje, Annabell, Asterix, Sava, King Edward, Fakse, Folva, Perlo, Melody, RosaGold, Mandel.
Hur väljer du sort?
När du väljer sort kan du utgå från följande frågor;
-Gäller odlingen färsk-, sommar-, höst- eller vinterpotatis?
-Ska skörden av matpotatis i huvudsak säljas till storhushåll, skaleri eller till enskild konsument?
-Vilka sorter frågar företag och enskilda konsumenter efter?
Välj därefter sort utifrån odlingsegenskaper och efter inre och yttre kvalitetsegenskaper som tidighet, sjukdomsresistens, avkastning, näringsbehov, kokegenskaper, färg, form, smak, skalkvalitet med mera.
Odlar du ekologiskt?
Om du odlar ekologiskt bör du välja sorter som är motståndskraftiga mot bladmögel och brunröta. Välj också tidiga sorter som hinner långt i sin utveckling innan blasten angrips av bladmögel. Man kan förkovra sig i olika jordtyper, göra si och göra så. Det bästa är att själv pröva sig fram. Det bästa är att hålla konstgödsling till ett absolut minimum och endast använda naturlig dynga som sprides medelst grep eller gödselspridare.
Vilka sorter i år?
I fjol hade vi sorterna Rocket, Montreal, Gwenne, Folva, Timo och Sava. I år blir det lite ändringar.
Mycket tidiga (skördas juni–augusti)
Montreal, Maris Bard, Minerva, och Timo.
Tidiga (skördas juni–augusti)
Fakse och Bordeaux.
Sena (skördas augusti–oktober)
Asterix och King Edward.
King Edward
King Edward är en gammal sort som introducerades i början av 1900-talet och som idag är en av de mest använda matpotatissorterna i Swerige. Mycket god smak! Om man kokar dessa för hårt faller de gärna sönder. Skalet skiftar i rött och blomfärgen är rödviolett. King Edward har lätt för att bli grön och kräver därför bra kupning. Grön potatis innehåller glykoalkaloider, ett slags gift som i låga doser ger lätt/medelsvår ränneskida, ont i magen och kräkningar. Om man ändå envisas med att äta grön potatis i stora doser kan man drabbas av apati, yrsel, förvirring och helsot (döden). När vi ändå är inne på det – potatisens naturliga skydd mot bakterier och svampangrepp heter solanin. Solanin är en glykoalkaloid. Om en potatis får en smäll så den tror att den utsätts för ett angrepp eller utsätts för ljus kan potatisen utveckla förhöjda nivåer av solanin. Det är inte solaninet som gör potatisen grön, utan klorofyll. Och grön potatis är no-no-no. Däremot går det utmärkt att använda grön potatis till läggepotäter nästa år.
Mycket tidig sort som är fast och med ljusgult skal och köttfärg. Faktiskt en utav de tidigaste potatissorterna. Passar utmärkt i ekologisk odling. Resistent mot både kräfta och nematod. Högavkastande sort med stora knölar.
Köttfärgen är svagt gul med en rundoval knölform. Fast kokegenskap och blomfärgen är hwid (vit).
Extra tidig sort som är Finlands mest odlade tidigpotatis. Den registrerades i potatisbanken 1977 och har en jättegod smak. Den är immun mot kräfta men inte mot nematod. Fast kokegenskap, köttfärgen är ljusgul och skalfärgen gul.
Asterix är en holländsk, medelsen (vinterpotatis) sort med rött skal och gult, fast kött och lämpar sig därför väl som klyftpotatis och till råstekning. Då Asterix är motståndskraftig mot brunröta, rostringar och virus Y samt resistent mot kräfta och potatiscystnematoden är den lämpad för ekologisk odling.
En dansk medeltidig, rundoval sort med släta knölar, gult skal och kött och ger ett stabilt kok vilket gör att den passar perfekt i en fisksoppa eller gulasch (eftersom den inte kokar sönder). Detta gör Fakse särskilt lämpad för skaleri (och industri). Faxe är också god till nästan allt. Koka, steka, ugnssteka, fritera, gratäng. Den trivs bäst i sandjord och har bra motståndskraft mot rost och torka.
En högavkastande ny sättpotatis som sägs vara smakrik med bra motståndskraft mot det mesta. Denna har vi aldrig provat förut så det blir intressant att se hur det går. Skalfärgen är röd medans köttet är svagt ljusgult. Blomfärgen är violett och knölformen oval.
Maris Bard är en prisbelönt tidig potatis och en traditionell färskpotatis med dess typiska smak. Populär för trädgårdsolare. Den ger stora skördar och har god motståndskraft mot sjukdomar. Den kommer ursprungligen från Storbritannien och har en rundoval knölform, gul skalfärg och lite gult kött. Blomfärgen är vit och den är immun mot kräfta. Maris Bard kan odlas i hela landet och är tidigare än Early Puritan men senare än Rocket.
Förutom att vara en portugisisk tillverkare av sardiner och en gudinna i romersk mytologi, är Minerva en holländsk sort som är en utav de tidigaste och (nästan) ett måste om man vill ha färskpotatis till midsommar. Lättodlad och ger hög avkastning. Plantan har vita, men få blommor. Skalfärgen är ljusgul och köttet även så.
Nu ligger potatisen i lådor i värmen i källaren för att förgro. Visserligen är det snö på backen och lite tjäle i marken, men det kan vända snart. Det skadar aldrig att vara väl förberedd….
Det lutar åt några rader King Edward och lite färskpotätter i år.
Apropå potatis så kommer jag att tänka på en bonne från trakten (som jag låter förbli anonym då han titulerade sig annorlunda och numera ligger 6 fot under Tjörnjorden) som för bara en handfull år sedan var på Kärringön med ett mindre sällskap för att äta middag. Bonnen ifråga var väldigt begiven på att odla potatis och hade sina bestämda åsikter om vilka sorter som var bäst lämpade som människoföda och till grisfoder osv. Under båtfärden till Kärringön hade bonnen och sällskapet stärkt sig med lite ädla drycker och när väl menyn kom på bordet var han lite rund under fötterna och samtalstonen hade blivit lite frispråkigare och högljuddare utan att för den delen vara stökig.
När servitrisen tagit alla beställningar hojtar bonnen efter henne – ”Jä får wul King Edward no, så i inte ger mej grisepotätter!!!” Så vitt jag vet blev alla nöjda tillslut 🙂
GillaGilla
Hahaha!! Jag kan lista ut vem det rör sig om. Tack för underhållande historia 🙂
GillaGilla