Ny pallkrage

Jag har haft en fundering på att odla något roligt, men kom inte på vad. Gråärten och bonbönorna är sådda, och jag var sugen på något färgsprakande och grannt. Efter lite slösurfande på nätet beställde jag Klätt, Klint, Blomsterlin, Berglin och en gammaldags sort Bondböna. Fast jag hade ingen bra plats att så på. Vårbruket var ju redan färdigt. Det kanske hade passat att ha en pallkrage vid stockehuset? Ja, varför inte? Gammalt virke i form av plankor hämtades och en pallkrage konstruerades. Jord hämtade jag från en åker och snart var pallkragen fylld. Förr i tiden så ansågs flera av dessa sorter som ogräs och bekämpades både genom mekanik och besprutning.

”I den skandinaviska frökontrollen betecknas med svårare ogräs sådana fröogräs, som genom särdeles rik frösättning vålla stor förorening av skörden och åkern eller som på grund av kraftigt växtsätt taga stort utrymme på marken eller snylta på kulturväxterna. Sådana äro: åkerkulla (Anthemis arvensis), blåklint, prästkrage, gullkrage, klöver snar ja m. fl. snärjearter, vild morot, baldersbrå, revsola (Ranunculus repens) och åkerskallra. Som svårare ogräs, om de förekomma i sädesvaror, räknas åkerklätt, råglosta, ryssgubbe och åker-rättika.”

-Lantmannens uppslagsbok, 1923

Läs mer

Gråärt 2018, dag 57

Det har nu gått 57 dagar sedan sådden av gråärt. Årets experiment har varit att sätta hässjestörarna tätare och att dra fler trådar med sisalgarn. Ärtorna har inte lidit i försommarens värmebölja och tillhörande torka, utan sträcker ytterst ivrigt sina stänglar mot skyn, ständigt jagande efter nästa tråd att klänga sig fast i.

Gråärt 2018

Just nu är höjden på växten ungefär 90 centimeter och de börjar växa till sig rejält och börjar hålla ogräset stången.

 


Övrigt som odlas är – förutom potatis – morötter, rädisor, rödbetor, lök, jordgubbar, svarta och röda vinbär, krusbär och diverse smått och gott.

Harva, så havre, vall och välta

I med att det åter finns får på gården, behövs det foder till både bete och vall. Jag talade med nuvarande arrendator och fick redan i år återta ett skifte. Grannen sår havre åt sig själv och vall åt mig. Nästa år blir det alltså ingen åker på detta skiftet, utan (förhoppningsvis) en frodig vall, fullväxt med örter, blommor och gräs.

32 kilo vallfrö beställdes, lagom åt ungefär 1.5 hektar (15,000 kvadratmeter). En stor säck levererades. Den stora säcken innehöll en del mindre säckar med fröer och alltsammas skulle blandas ihop innan sådden;

Läs mer

Planterade (äntligen) Humle, samt förstudie om kulturäng

min mentala ”kanske-kul-att-göra-lista-någon-gång-i-lifvet” har det i flera år funnit en punkt, ”Plantera humle”. Ofta har jag glömt bort detta för att ibland återkomma till tanken. Någon gång har jag letat efter humleplantor, men dessa har under en ganska lång tid, varit svåra att få tag i. Humlefrö har jag liggande, men dessa skall sås under senhösten, aktiveras av vinterkylan, gro nästkommande år under jord och andra året syns skotten över jord. Det vill säga sånt man glömmer bort när det är dags. Därför piggnade jag till när jag väl hittade en annons om att Humleplantor var till salu på en rätt närbelägen handelsträdgård. Jag köpte fyra plantor och satte igång att hugga ett par hässjestörar….


Läs mer

Satte potatis i Elins hage och i Kalvhagen

Det är skillnad på potatis, och potatis. En del sorter är fasta och andra är mjöliga.Några är trinda somliga är avlånga. Vissa är vardagliga och andra mer festliga. I lördags blev det satt några ränner potäter, eftersom det var risk för regn under söndagen.

Fast potatis
Passar till det mesta. Koka, stek eller ungsrosta. Fast potatis har oftast en oval form och ett ljusgult till gult kött. Några vanliga sorter är Asterix, Bintje, Fakse, Folva, Jutlandia och Sava. Fasta sorter passar bra till kokning, stekning, stuvad potatis, klyftpotatis, pommes frites, potatissallad, Janssons Frestelse och Hasselbackspotatis.

Läs mer