Under helgen införskaffades lite bra-att-ha. Bland annat köpte jag redskapshållare, skarvsladdar med vindor, spännband, arbetskläder till familjen och en batteridriven vinkelslip. Eftersom jag redan har en handfull batteridrivna kraftverktyg från Ryobi (Råjby) var det lika bra att fortsätta på denna linje. Visserligen finns det redan en par tre flexar/vinkelslipar i olika dimensioner och storlekar på gården, men dessa har sladdar. En batteridriven kap är lätt att ta med sig. Det primära syftet kommer vara slipning av rost, därför köpte jag även en drös olika slip- och lamellrondeller, och några kapskivor. Fredagkvällen ägnades åt att städa logen. Ner med allt gammal bröte, upp med redskapshållare för att ersätta spikar, sen var det bara att hänga upp allt igen.
Av någon anledning blir det gärna några tjog burkar, lådor och kartonger med skruvar, bultar, muttrar, brickor, spik m.m liggande här och var. Jag köpte ett par sorteringskärl, sedan var det dags för terapiarbete – att sortera allting, eller ja, i varje fall börja sortera.
Sorteringskärl, bra att ha.
För en tid sedan skrev jag ett inlägg om Namn i Tolleby. Eftersom jag håller på med en uppföljare till nämnda inlägg, tänkte jag att vi lika gärna kunde ställa i ordning ännu en gammal (ännu gällande) körväg.
Efter att ha tillbringat en förmiddag med att såga hagtorn och sly, kopplade jag och Holger av med att släpa fram sågverket ur ladan. Jag har för mig att det var 1999 som sågverket var i drift senast, men det såg fortfarande ut som nytt. Det är en Logosol Solosåg modell M5 med tillbehör förlängare. Motorn är en elmotor på 5 hästkrafter som driver ett 15″ svärd. Högsta tillåtna last för sågverket är 500 kilo, men om man monterar 2,5 meters förlängaren kan man öka maxlasten med 250 kg. Man kan alltså försiktigt dumpa på en stock med maxlast 750 kilo. Sågkedjan var nyslipad och oljetanken fylld. Eftersom vi sågade utan förlängare sista gången så var givetvis snöret för kort. Snöret är fäst i ena änden på sågställningen och andra änden i släden som drar sågsvärdet. En abrovinsch blev att ersätta det korta snöret med ett balsnöre.
Det gäller att få linjalen rak. Linjalen kallas den raka ”balken” som är övre delen på sågverket. Det är egentligen inte så noga om sågverket är i våg, huvudsaken är att det är rakt.
Vi lastade på en 450 kilos stock och lade det första snittet. Man håller alltså ena handen på dödmansgreppet och vevar med den andra handen. Denna stocken blev förädlad till 1″-brädor på en längd av 4,20 meter. Vi sågade endast några stycken brädor detta tillfälle, för att testköra allting.
Nästa dag roade vi oss med att städa i Elins hage. När vi byggde det senaste jakttornet fick vi röja en del buskar och sly. Eftersom detta var i slutet av juli/början av augusti, blev det liggande. Men nu fick det gå till lågornas rov. Fem lass blev det. Men nu har vi en bra körväg vid hagens övre kant ifall det är blött i den nedre delen av hagen.
Eftermiddagen bjöd på ett stärkande träningspass för mig och lilla Elin. Vi mockade rent i hönshuset. Jag vet inte om ni varit inne i ett hönshus, men man känner väldigt tydligt när det behöver rengöras. Hönsskit luktar mycket starkt av ammoniak. Så, på med andningsskydd, fram med grepar, borstar och tippkärra. Tre tippkärror fyllde mollskopan på traktorn. Jag spred ut all gödseln på den lilla grönsakstäppan framför huset. När allt var rengjort dammsög jag bort allt damm och spindelväv. Kaninburen gjordes ren och även det lilla hönshuset för dvärghönorna. Nu när det börjar bli varmare kan man ha mindre strö, så jag lade endast på två balar i det stora hönshuset och en halv i det lilla. Sista halvan fick kaninerna. Skönt att fått vårstädat!
Tjörnbo 