Som ny!

Konstgödselspridaren har inte varit i bruk på minst 20 år. Den har stått för sig själv längst inne i maskinhallen. Ibland har den legat på sidan, ibland upp-och-ner, ibland vält. Efter att ha tillbringat några dagar med att få loss kraftaxeln med hjälp av diesel, smörja och värme, rullade jag in den gamla dansktillverkade historian i verkstan’. Efter en noggrann rengöring och rostslipning, satte jag igång med att måla om hela faderallan. Det tog ett par veckor, jag gjorde lite då och då, men tillslut var åbäket redo för premiärtur. Det var en solig, klar och kall vårmorgon med lite vind, med väta i markerna. Men, det var lika bra att få det överstökat. Barnen skulle med och det var lite meckigt att ha en unge på vardera knä, samtidigt som man skulle köra traktor och sköta hydrauliken…men det gick.

En konstgödselspridare fungerar som en stor tratt som man fyller med NPK-gödsel, i dagligt tal – konstgödsel eller mineralgödsel som sedan kopplas till traktorn. Längst ner på spridaren sitter en tallrik som roterar genom kraftuttagsaxeln, och sprätter ut konstgödseln.

NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Gödseln är en sammansättning utav Kväve (N), Fosfor (P) och Kalium (K) och ytterligare ämnen. NPK kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium. Växtnäringen kan ha olika siffror, exempelvis 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bl a Mg (Magnseium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).
Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Granulat av NPK

Potatis kräver t.ex extra Ca (Kalcium), som bidrager till att göra cellväggarna starka och stabila. Cellväggar som får sitt lystmäte utav Kalcium är mycket mera motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp. Gödsling med kalcium i potatis ger ingen större påverkan på skördenivån. Däremot är dess inverkan på kvaliteten desto större. God tillgång till kalcium minskar risken för inre nekroser i knölarna, s.k. rostfläckar. Dessutom minskar risken för lagringsrötor tack vare att kalcium stärker cellväggarna.

NPK

Dags att starta

Färdig

 Kväve, Fosfor och Kalium är alltså viktiga näringsämnen för växtlighet och odlingar i trädgårdar. Kväve behövs för växternas gröna delar och fosfor för att växten eller blomman ska kunna sätta knoppar. Kalium hjälper växten övervintra genom ett ökat sockerinnehåll. Olika växter kräver olika sammansättningar av NPK gödsel, och därför är det viktigt att gödsla med rätt gödsel eller gödningsmedel som passar det man odlar.

För tre år sedan började vi göra i ordning i hagarna genom att betesputsa och harva bort tuvor m.m., för att få en jämn yta. För två år sedan slog jag gräs och körde bort hö som mat till rådjur inför vintern, och för ett år sedan tog vi hö ”på riktigt”. Hagarna har inte fått näringsämnen på många, mångar år, och jag tyckte att det var dags att gödsla gräset för att det skall växa bättre. Eftersom vi inte har djura (nöt) längre, finns inte tillgång till naturgödsel. Den naturgödsel som behövs till den tidiga potatisen tar vi från en granne, men till de sena potäterna får det bli NPK.

Inför högsäsongen vid vår eller försommar behöver växterna större tyngdpunkt på kväve (N) och Fosfor (P) för att växa. Mot hösten inför vintern är det bättre med gödsel som har mindre av N och P – men mer av kalium (K) för att stärka dem inför övervintringen.

Jag ser ingen egentligen ingen större skillnad på användningen av naturgödsel kontra NPK. Fördelarna uppväger nackdelarna.

Kuriosa: En gång i tiden kunde man arbeta som  Salpetersjudare vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.