Gödsel, potatissättning och mera gödsel

För några år sedan erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är korna borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

Läs mer

Harva, så havre, vall och välta

I med att det åter finns får på gården, behövs det foder till både bete och vall. Jag talade med nuvarande arrendator och fick redan i år återta ett skifte. Grannen sår havre åt sig själv och vall åt mig. Nästa år blir det alltså ingen åker på detta skiftet, utan (förhoppningsvis) en frodig vall, fullväxt med örter, blommor och gräs.

32 kilo vallfrö beställdes, lagom åt ungefär 1.5 hektar (15,000 kvadratmeter). En stor säck levererades. Den stora säcken innehöll en del mindre säckar med fröer och alltsammas skulle blandas ihop innan sådden;

Läs mer

Vad är NPK-gödsel?

här i tillväxttider kan det vara kul att veta vad ens närmaste lantbrukare menar när han eller hon pratar om  NPKNPK är en term som ofta förekommer i gödselsammanhang och är helt enkelt en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium, vilka är de tre viktigaste näringsämnena för växtlighet och odlingar i trädgårdar.  NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Ett yrke som gemene man säkerligen är glad över att det tillhör en förgången tid, bör vara att arbeta som salpetersjudare. Arbetet gick ut på att koka ihop allsköns mög till en gegga som blev salpeter och som användes till bl a kruttillverkning åt Kronan. Växtnäringen (NPK)  kan ha olika siffror, exempelvis NPK 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bland annat Mg (Magnesium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).

Konstgödselspridaren laddad och redo. Maskinen består av en tratt med en roterande skiva längst ner. Skivan sprätter ut granulatet beroende på hur fort man kör, och vad man har för inställning på öppningen. Jag brukar köra på hög etta med varvtal 540 rpm samt öppningen på läge två. Då sprätter granulatet iväg ungefär två meter åt vänster, höger och bakåt.

Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Läs mer

Blåsippan ute i backarna står…

Blåsippor, med inledningsorden ”Blåsippan ute i backarna står”, är en svensk barnvisa med text av Anna Maria Roos. Dikten, som har tre strofer, publicerades första gången i ”Lilla Elnas sagor” 1894. Den tonsattes av Alice Tegnér, då musiklärare i Djursholm, och publicerades 1895 i ”Sjung med oss, Mamma!”. Ett säkert vårtecken brukar vara när blåsippan syns i backen burte ve’ trä’t. De kom på besök redan förra veckan, men jag glömde bort att skriva om det. Men, bättre sent än aldrig. Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige. Man får inte plocka blåsippor i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län.


Läs mer

Bråda dagar i maj 2017, del ett

I år har vi haft tur med vädret, och eftersom väderlekstjänsterna trodde att solen skulle hålla i sig fram tills söndag, sattes vårbruket igång med gasen i botten…


Plats: Elins hage


Det skulle sås havre i Elins hage, och för skojs skulle plockade vi fram en av de gamla såmaskinerna. En är stor och en är liten. Båda är tillverkade utav Westeråsmaskiner i Morgongåva. Under 1960-talet köpte Aktiv och sedemera Volvo upp bolaget. Det är skoj att fortfarande kunna bruka de gamla maskinerna varje år, i liten skala. Allting är enkelt, rejält och nästan outslitligt med sitt svenska gjutjärn.

Hjulen är av trä, stålskodda, med träekrar. Till vänster finns det en spak för över– respektive undermatning av utsädet. Om spaken står till vänster är det övermatning, inställning för säd. Om man skall så ärtor flyttar man spaken till höger och får undermatning. Skillnanden mellan dessa två lägen är hur matningshjulen i såbingen snurrar; motsols eller medsols. När det gäller sådd av ärt, är det undermatning som gäller, annars så krossas ärten, samt att man får mixtra med ytterligare en spak, som ställer ytterligare ett flöde.

Läs mer