Sång till våren

Dan Andersson omkom i rum 11 på Hotell Hellman, beläget i Klara-kvarteren i Stockholm, den 16 september 1920, där han befann sig för att söka arbete på tidningen Social-Demokraten. Hotellpersonalen hade rökt med vätecyanid mot vägglöss och inte vädrat enligt föreskrifterna. Klockan 15 på eftermiddagen hittades Andersson död, och vid samma tillfälle omkom även försäkringsinspektören Elliot Eriksson från Bollnäs. Vid Anderssons död var hans hustru Olga (1889−1948) gravid i sjätte månaden och födde senare dottern Monika (1921−2009)

Vägglöss var i början av 1900-talet ett mycket vanligt problem i Sverige. För att bli av med ohyran användes en giftig gas, som kallas vätecyanid. Gasen är dödligt giftig för både djur och människor. Hotell Hellman i Stockholm hade i september 1920 använt vätecyanid mot vägglöss, men tyvärr fanns det gas kvar i några utav rummen, och antagligen var det för att madrasserna inte hade vädrats ordentligt som Dan Andersson och ytterligare en hotellgäst förgiftades och hittades död i sina rum.

Läs mer

Vårbruket 2019

”Att göra vår’n” betyder att man är i full gång med vårbruket. För egen del är det mest för skojs skull, det är ju roligt att markbereda och så spannmål – ibland tillsammans med gräs – , och sedan sitta och se grödan växa. Ändå blir jag lite, lite stressad. Man vill ju få klart allt. Efteråt går man och grunnar över om det kommer att bli regn, och i så fall när regnet behagar anlända? För ett par rejäla regn skulle behövas om inte fjolårets torka skall upprepa sig även i år.


Jag plöjde upp Elins hage redan i hösten 2018. Men en ny traktor – inköpt våren 2019 – i kombination med en lånad 16″ vändplog, möjliggjorde att vårplöja isär den gamla tegen ordentligt.


Begreppet vårbruk innebär att man i regel förbereder och utför jordens (‘mollas’) iordningställande till sådd på våren, men understundom innefattas i begreppet även annan vårbearbetning på våren, såsom exempelvis vältning och harvning av höstsäd. Vårbruket i förstnämnda bemärkelse måste utföras olika för olika jordarter; likaså spelar klimat och topografi en viss roll. Så kallade lätta jordar tarvar en annan bearbetning under vårbruket än tunga lerjordar, och för de senare är frostens inverkan av utomordentlig betydelse.

Läs mer

Gödsel, potatissättning och mera gödsel

För några år sedan erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är korna borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

Läs mer

Harva, så havre, vall och välta

I med att det åter finns får på gården, behövs det foder till både bete och vall. Jag talade med nuvarande arrendator och fick redan i år återta ett skifte. Grannen sår havre åt sig själv och vall åt mig. Nästa år blir det alltså ingen åker på detta skiftet, utan (förhoppningsvis) en frodig vall, fullväxt med örter, blommor och gräs.

32 kilo vallfrö beställdes, lagom åt ungefär 1.5 hektar (15,000 kvadratmeter). En stor säck levererades. Den stora säcken innehöll en del mindre säckar med fröer och alltsammas skulle blandas ihop innan sådden;

Läs mer

Vad är NPK-gödsel?

här i tillväxttider kan det vara kul att veta vad ens närmaste lantbrukare menar när han eller hon pratar om  NPKNPK är en term som ofta förekommer i gödselsammanhang och är helt enkelt en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium, vilka är de tre viktigaste näringsämnena för växtlighet och odlingar i trädgårdar.  NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Ett yrke som gemene man säkerligen är glad över att det tillhör en förgången tid, bör vara att arbeta som salpetersjudare. Arbetet gick ut på att koka ihop allsköns mög till en gegga som blev salpeter och som användes till bl a kruttillverkning åt Kronan. Växtnäringen (NPK)  kan ha olika siffror, exempelvis NPK 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bland annat Mg (Magnesium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).

Konstgödselspridaren laddad och redo. Maskinen består av en tratt med en roterande skiva längst ner. Skivan sprätter ut granulatet beroende på hur fort man kör, och vad man har för inställning på öppningen. Jag brukar köra på hög etta med varvtal 540 rpm samt öppningen på läge två. Då sprätter granulatet iväg ungefär två meter åt vänster, höger och bakåt.

Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Läs mer