Åkern

Nya däck på traktorn

/ Peter / Lämna en kommentar

20161126_093756479_iosEfter att ha ledsnat på att slira omkring i leran med 39 år gamla däck, beslöts det att det (äntligen) var dags för en liten investering.  På lördag morgon var det bestämt att däcken skulle bytas på verkstaden. När jag skulle backa ut traktorn från ladan märkes det tydligt att vänster framdäck hade fått punktering. Irriterande. Det var bara att sakta köra in i gårds-verkstaden, hissa upp och ta loss framdäcket. Eftersom jag hade lite ont om tid fick jag köra fram den andra traktorn och göra samma procedur där, och monterade sedan det hela däcket på den första traktorn.

Efter att ha hämtat hem traktorn under söndagen, hängdes ena plogen på. Denna gången gick det mycket bättre att plöja. Traktorn paddlade fram i den våta leran utan problem. Visserligen blev det lite Prästens lilla kråga över det hela (raderna blev kanske inte helt spikraka) men plöjt blev det, förutom i mitten på en teg som såg alldels för våt ut, så jag vågade inte utmana ödet för mycket.

Äntligen bra grepp!
Att plöja uppför gick som en dans

Att man kan bli så barnsligt nöjd över en sådan sak som nya däck. På en traktor.
Hur bonnig får man bli?…

Matjorden och alfen

/ Peter / Lämna en kommentar

»Matjorden»
är det lager, hvari växternas frö gro och hämta sin första näring. Hvad som ligger närmast under matjorden kallas »alf». Under alfvens bottenlager vidtager berggrunden.

Matjord kallas den övre mullrika delen av åkermarken, som sträcker sig ner till plogsulan. Jag har kanske snuddat vid ordet plogsula i tidigare inlägg om plogen och plöjning. Plogsulan är alltså den packade zon som är närmast under plöjningsdjupet, och kännetecknas av stor markpackning med relativt låg genomströmning av vatten. Plogsulan är kompakt vilket gör att det inte finns plats för porer, vilket i sin tur gör att det inte finns utrymme för växtlighetens rötter att passera plogsulan. Som sagt, ovanför plogsulan finns matjorden och under plogsulan återfinns alven. Matjorden innehåller större delen av markens växtnäring och de flesta av markens mikrober, speciellt på sandjordar och grovmo-jordar.

Matjord

Matjord

Åkerjorden brukar uppdelas i matjord och alv. Matjord är det övre mullförande jordlagret till bearbetningsdjup och det karakteriseras genom likformig inblandning av mull. Alfen/Älven är matjordens underlag och den sträcker sig så långt ned, som jorden äger betydelse ur jordbrukssynpunkt. Benämningen matjord används för det översta, och ofta mer eller mindre, mörkfärgade jordskiktet i åkern. Begreppet matjord har tillkommit, därför att man tidigare ansåg, att växterna uteslutande hämtade sin näring ur mullen och till och med att i densamma »livskraften» låg förborgad, vilken växterna tillgodogjorde sig. Den ursprungliga betydelsen av matjord har därför varit en jord med större eller mindre mullinblandning. Numera begränsar man matjord till det djup, till vilket man i vanliga fall bearbetar jorden.

Fortsätt läsa →

Plog på nördnivå

/ Peter / Lämna en kommentar

Jag gjorde ett försök att plöja den sista tegen igår kväll. Det gick sådär. Alldeles för blött i marken och för dåliga mönster på bakdäcken. Trots diff.spärr och Fergusons hydraulik gick det inte att komma särskilt långt på åkern. Plöjde både med plogen och hjulen. 

Dubbla ploglampor ger ljus
De första 40 metrarna gick bra

Det är tur att det finns gamla böcker och handlingar i arkivet man kan förkovra sig i när inget går som man tänkt sig. Det är kul att läsa äldre relevanta handlingar. Det är ett väldigt beskrivande språk och man rycks ibland med i berättelserna. För det känns mer som att läsa en berättelse än en instruktionsbok. Lika bra att skriva ett nytt blogginlägg. Så, för de få som är intresserade av att fördjupa sig ytterligare om plogen kommer detta inlägg att handla om ….plogar.

Fortsätt läsa →

Om Plogen

/ Peter / 4 kommentarer

Plogens föregångare var årdern. Ännu i början av 1800-talet användes mest årder för jordens luckring. De äldsta plogarna i vårt land tillerkades av trä och de enda metalldelarna var 20161024-plog004kniv och bill samt järnbeslag. Vid denna tidpunkt infördes järnplogen och de första typerna var klumpiga och ofullkomliga, men efter tid förbättrades plogtyperna ända fram till de moderna, smidiga plogarna.

En plog består av följande huvuddelar:
Billen, d. v. s. den del, som tränger ned i jorden och skär lös tiltan. Ursprungligen var billen alltid hel, men numera används alltid billar i två delar; billspets och skär. Såväl billspetsen som skäret kan då vändas och slitas på båda håll.

Fortsätt läsa →

Om plöjning

/ Peter / 3 kommentarer

Plöjning avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. En årder i sitt enklaste utförande kunde exempelvis bestå av en timmerstock som var vässad i ena änden. Man drog stocken för hand eller efter en dragare för att få fåror i jorden. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.

Till att börja med utfördes plöjning av den då ännu allmänt odränerade jorden på så sätt, att man mitt emellan två öppna diken plöjde 2 stycken fåror med tiltorna mot varandra, varigenom en så kallad tegrygg uppstod. Genom att sedan köra runt ryggen och växelvis lägga fåra till fåra på ryggens båda sidor färdigplöjdes åkern mellan de båda dikena, den s. k. tegen.

Fortsätt läsa →