Idag drog jag fram slagslåttern och provkörde efter ett par månaders stillastående.
Det började jättebra med att en av fyra remmar på drivningen mellan balken som håller hammarslagorna och vinkelväxeln, vred sig 180 grader hur man än vred tillbaka den. Till sist så 
knuffade den yttersta remmen på nästa, som sedan knuffade till nästa och helt plötsligt var alla remmar felvända. Efter det kom det in en gren mellan remmarna – i med att jag monterade bort skyddsplåten – och då hördes ett högt FLORPFOPROFFF över nejden och remmarna flög över hela socknen. Det var bara att montera ihop igen och spänna hårdare. Till sist var spänsten så bra att remmarna satt som de skulle.
Åkern
Laga balpressen forts.
Efteratt balpressens hållare till kraftaxeln tog en kort semester och blev lagad här, tyckte knytarna att det var dags att lägga av för säsongen. Ännu en fantastisk möjlighet att lära sig hur allt fungerar! Det tog två dagar, tolv timmar totalt, att lära sig mekaniken och få igång knytarna så att pressgarnet gick som det skulle i garnhållaren.
Hässja klöver, bygga tork, greja.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.
Om en effektiv fältarbetare
»Skördearbeten»
Vid skärning af råg bör en man hinna 0,65 hektar och af hvete 0,5 hektar. Af korn, hafre eller blandsäd hinnes 0,5-0,75 h:ar, om säden står, ligger den mycket hinnes ej mer än 0,25-0,35 h:ar. Ett hjon upptager och binder säden i band eller nekar, af 20-25 cm. genomskärning, efter en man. Af ärter och vicker hinnes 0,25 h:ar. Att taga i beaktande är om hjonet i fråga är ett rotehjon, dåårhushjon eller vanligt hjon. Till bindarbete kan äfven hela och halva idioter af båda könen nyttjas.
Vid uppsättning af råg och hvete i öppna långskylar eller rökar, då man sätter 2 band emot hvarandra och 10-12 par till hvarje skyl, bör en man hinna skyla lika mycket som 3 man skära, om säden står, ligger den eller är mycket tunn bör en man hinna skyla efter 4 mejare. Äfven hinnes lika mycket af korn, hafre och blandsäd.
Vid uppsättning af hattskylar eller runda rökar af råg och hvete, med 10 band i hvarje skyl, bör en man och ett hjon hinna sätta upp efter 2 mejare, om säden är tjock; är den tunn efter 3-4. Vid påsättning af hattar, då man använder ett band till hatt, bör en man hinna påsätta 150-200 hattar (15-20 i timmen).
Arbetet med att skörda säd var under lång tid förknippat med hårt slit. Nu förtiden är processen helt mekaniserad, men vägen dit har varit lång. Resan började för mer än 150 år sedan med en uppfinning som kallades självavläggare. Självavläggaren utvecklades i sin tur till självbindaren. Självbindaren ersattes av skördetröskan.
Nyodling
Småkollarna är en plats som int ä te nööööd. Det är ett par små kullar som ligger och särar på en äng så att ängen kommer på var sida berget. Visserligen så hässjade vi lite hö på en del av ängen i somras och jag har funderat på att göra en slåtteräng. Att göra en slåtteräng kan ta upp till fem år, så jag måste börja med att plöja, därefter harva eller jordfräsa, plöja igen för att sedan så någon slags gröda som suger ut all näring från jorden så att blommorna kan gro över gräset.
Tjörnbo 