Vårmarknad på Sundsby Säteri

Idag var vi på vårmarknaden på Sundsby Säteri. Vi brukar besöka både vår- och höstmarknaden. 20160514_103019876_iOSDet är inte så märkvärdigt som det låter. Det är lite utställare i diwerse lokala mathantverk och annat kul. Det finns en väldigt trevlig köksträdgård och en trevlig tillhörande trädgårdsmästare som jag börjat bli en aning bekant med. Jag rekommenderar ett besök hos Sundsby vänförening för en bra beskrivning över säteriet, dess historia och byggnader.
20160514_margaretaEn gång  i tiden var Sundsby Säteri –Uroust ock Tiörns fougderij — Sundtzbye hoffuedgaard liggendes paa Miörn i Walle sogn, med en damquern – hemman för Margareta Huitfeldt – den lilla rödhåriga adelsdamen som ägde hela Bohuslän, och som med järnhand styrde över Tjörn och Orust på 1600-talet. Det finns många sägner om hur snål och hårdhänt hon var mot de fattiga torparna och bönderna, samt om hennes girighet och vredesutbrott. Margareta Hvitfeldt/Huitfeldt levde mellan år 1608 och 1683. Hennes enda son, Ivar, dog 19 år gammal under en bildningsresa till Europa. På sin dödsbädd skrev han ett känslosamt brev till sin mor där han bad henne testamentera pengar till en stiftelsefondd för studiebegåvade fattiga pojkar från Bohuslän. Detta lade grunden till Hvitfeldska Gymnasiet i Göteborg.

Fortsätt läsa

»Dränering, dikning, torrläggning»

Hwid anläggning eller rensning af gamla öppna diken till rördiken bör en man hinna gräfva 45-54 m., då diket fördjupas 0,5-0,6 meter. Qvinnfolk, tattare, utlänningar, barn, halta, lytta, rotehjon samt dåårhushjon bör hållas härifrån.


Den stränge bonden och hans klurige dräng skulle plöja en åker då bonden kommer på att han glömt stövlarna hemma. Han skickar då drängen att hämta stövlarna. När drängen kommer hem till går’n möter han pigan, och säger till henne:

– Bonden sa att jag skulle sätta på dig.
– Jaha, svarade pigan och så blev det så.

Drängen gick sedan in i köket och mötte bondmoran.

– Bonden sa att jag skulle sätta på dig.
– Nähe, det kan han ju inte ha sagt.

Drängen ropade då åt bonden genom fönstret:

– Ska jag ta den ena?
– Nej för faaan, ta båda!


Passa på att skratta nu, för man vet inte när det blir roligt nästa gång.
Nu när wi äro glada i kropp och själ tar det otroligt roliga och intressanta ämnet dränering vid.

Fortsätt läsa

»Ringvält» samt bultning af väg

20160410_valt001Inom jordbearbetning är vältning en medveten packning av jorden direkt efter sådd. Förutom att krossa jordklumpar, trycks fröet ner i markytan. Det finns olika typer av vältar; det vanligaste i folkmun brukar vara ringvälten, som egentligen heter Cambridgevält. Sedan finns det knastervält, ribbvält (eftervält/harv) och slätvält. Förr i tiden nyttjades uttrycket bult (”att bulta), trumla eller kornstock. Namnet kornstock kommer av att den aldrig användes på rågåkrarna utan endast på kornåkrar. På 1700-talet blev välten ett vanligt jorbruksredskap i många landskap, men det dröjde till 1800-talet innan välten blev vanlig i hela riket. Ursprungligen bestod välten av en rund ekstock, eller flera stockar som satt på järnaxlar ihop med ett ramverk. På ramverket kunde man i sin tur lägga stenar för att tynga ner välten till olika djup, beroende på vad man hade sått. Under slutet av 1800-talet blev det vanligare med gjutna ringvältar och de gamla trävältarna kasserades.

Fortsätt läsa

Kört sten, del två.

Blev en heldag på knäna idag. Jag överraska Christine med en påskpresent. Hon har länge velat byta ut sjöstensplattorna. Så jag körde ytterligare två lass sten och började stensätta gången fram mot huset. Bort me sjöstensplattorna och fram med egenhändigt plockad natursten från markerna. Hann precis klart med läggningen och städningen och försvann innan C. kom hem från jobbet.


Utöver detta så har jag skapat en ny kategori på bloggen – Det gamla Tolleby med ett inlägg om Tolleby gravfält.

20160324_074214076_iOS 20160324_075117490_iOS 20160324_085634060_iOS 20160324_132741595_iOS

Uteplatsen lade jag år 2014.
20160324_170756429_iOS

Notera kvarnstenen.
20160324_170822680_iOS