Maj enligt Bondepraktikan

»Majus – Blomzstermånad»

»Om Solen S. Urbani Dagh klaar skyn/
Tå blifwer thet Åhr noghsampt Wijn/

Regnar thet tå så kommer stoor Skada på henne/
Medh lång Förfarenheet gifwes thet tilkenna.

Pingesdags Regn är ſällan godt/
Sätt titt Hopp til Gudh medh itt fritt Modh/

Sidst i Maymånat knoppas Eeken/
Fullkomnas Knopparne thet år itt godt Tekn/

Een godh Ållon ther effter mon komma/
Som mongen gör stoor Lycka och fromma»


”Paradiset”. Maj enligt Carl Larsson, 1910.

Majus, var den tredje månaden i det gamla romerska året, men den femte månaden i det julianska, och har sitt namn efter den romerska gudinnan Maja, Mercuri moder. Somliga är dock av den meningen att namnet kommer av de latinska ordet ”Majores”, som betyder äldre. Romerska folket var nämligen fördelat i två klasser: ”majores”, de äldre, eller adeln och de förnäma i allmänhet, samt ”juniores”, de yngre eller de ofrälse, det ringare folket (”hjonen”). Månadens svenska namn ”Blomstermånad” kommer naturligtvis av att blomstren då mera allmänt börjar titta fram.

Fortsätt läsa

Kulturängen (äntligen) sådd

Förra söndagen (13/5) fick jag (äntligen) sått kulturängen. Egentligen alldeles för sent, men den kanske tar sig bättre nästa år. Några blomster borde ändå visa sig under slutet av sommaren, och har jag tur, hittar även bina hit.

En uträkning behövdes. Man bör så 1 gram frö per kvadratmeter. Hur mycket räcker då 1 kilo frö till….?

Man får räkna med mellan 700 – 1000 kronor kilot för en väl blandad kompott av gamla – i vissa fall sällsynta –  kultursorter. I påsen från Olssons Frö fanns det totalt 25 stycken olika blommor och örter, nämligen – Cikoria, blålusern, käringtand, pimpernell, svartkämpar, getärt, sötväppling, kummin, vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, prästkrage, stor och liten blåklocka, blåeld, brunört, rödblära, rödklint, gulsporre, gulmåra, johannesört, väddklint, rölleka, smällglim, och esparsett.

Fortsätt läsa

Renovering: Luxor elstängselaggregat

Uppe på rännet, alldeles utanför det gamla hönshuset, finns en hel del roligt att rota fram. Bland annat står det minst en gammal separator och en gammal smörkärnare. Dessa ting får dock vänta på sin tur, samt att tid och lust infinner sig innan de släpas fram i ljuset. En sak som däremot skulle vara användbar, var en av gårdens gamla klockor – ett gammalt elstängselaggregat tillverkad av saliga Luxor i Motala. Morfar var en av de första i byn som skaffade en dylik tingest. I början så knorrades det bland grannarna om varför man skulle ha en sån där dyr pryl, det går väl precis lika bra med taggtråd?..men efter några år så kom de flesta underfund med att det var lättare att dra ett stänge med järntråd än med trilskande taggtråd, och det blev kutym att använda elstängselaggregat.

Fortsätt läsa

Planterade (äntligen) Humle, samt förstudie om kulturäng

min mentala ”kanske-kul-att-göra-lista-någon-gång-i-lifvet” har det i flera år funnit en punkt, ”Plantera humle”. Ofta har jag glömt bort detta för att ibland återkomma till tanken. Någon gång har jag letat efter humleplantor, men dessa har under en ganska lång tid, varit svåra att få tag i. Humlefrö har jag liggande, men dessa skall sås under senhösten, aktiveras av vinterkylan, gro nästkommande år under jord och andra året syns skotten över jord. Det vill säga sånt man glömmer bort när det är dags. Därför piggnade jag till när jag väl hittade en annons om att Humleplantor var till salu på en rätt närbelägen handelsträdgård. Jag köpte fyra plantor och satte igång att hugga ett par hässjestörar….


Fortsätt läsa

Gödslingen avklarad!

I fjol erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är (tyvärr..?) korna är borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

Fortsätt läsa