Plöja, båtplats och funderingar

Under veckan som gått började kylan komma smygande i det västsvenska kustbandet.  Kommande vecka spåddes bli kall med minusgrader och det var lika bra att göra ett försök att få vänt den sista jorden innan tjälen satte sig. Plogen var redan påhängd på traktorn eftersom nästan all höstplöjning är klar, och trots två dagars ihållande regn gick det att slira sig igenom tegen i Wiggos hage utan större svårigheter. För er som vill läsa mer om plogar kan ni fördjupa er här och här. För att läsa om plöjning, klicka här.

Lördagen ägnades åt att rengöra hönshuset och en utav verkstäderna ordentligt. Jag till och med dammsög (!). Nytt strö införskaffades, berörd inköpare återvände med 14-15 spånbalar så nu räcker det ett tag. Jag hämtade granris och några enebuskar och julpyntade stallet. Satte upp nya sittpinnar och drog igång värmelampan för småhönorna. När jag städade i verkstaden, reste jag upp en skräptunna som ramlat. Tillbaka på mig stirrade tre möss. Mössen hade samlat på sig en försvarlig del gråärtor och stuvad dessa i botten på tunnan. Jag släppte ut mössen och fortsatte städa tills det var snyggt och rent igen bland verktyg och bra-att-ha-grejer. 

Fortsätt läsa

Mårtensafton

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från medeltiden (1500-talet) och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås. Först och främst tänker man sig nog en ytterst välnärd skåning, dreglandes över en ungsstekt gås och tillhörande svartsoppa, när man hör just ordet ”gåsätande” och ”mårtengåsfirande”, men detta är dock en sen företeelse. I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.

Fortsätt läsa

November enligt Bondepraktikan

November, har sitt namn av det latinska ordet ”novem” som betyder nio eftersom denna månad var den nionde i det gamla Romerska året. Den är dock den elfte i det Julianska året. Det svenska namnet ”Vintermånad” kommer av att vintern vanligen börjar under denna månad. 

”Vinterstugan”. November enligt Carl Larsson, 1910.

November har 30 dagar. Dagarna är 8 timmar och 18 minuter långa, och solen löper i skyttens tecken från och med den 13 november.

Fortsätt läsa

Oktober enligt Bondepraktikan

 

sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa

Grållen

För några helger sedan satt jag och hade redig snuva och kunde inte sova. Klockan fyra på morgonen såg jag en intressant annons på Blocket om ett objekt, inte mer än 2 mil bort. Visserligen finns det redan en Ferguson TE-20 – även känd som Grålle – på gården, men eftersom min dotter Elin 3,5 år ville ha en egen traktor, precis som sin bror,  bestämde jag mig för att åka och titta på objektet.  Efter en provkörning och rundvisning på säljarens gård, längst ute på Hakenäset, gjordes affären upp. Jag åkte hem efter underställ och varselkläder samt en dunk bensin. När jag kom tillbaka hade telefonen gått varm hos säljaren, så om jag hade ångrat mig stod det flera på kö att för att köpa.

 

Toppventilsmotorn på 2088 cm3 har fyra cylindrar och är av samma typ som fanns i personbilen Standard Vanguard. I bilen var effekten 68 hk vid 4500 varv per minut, medan traktorversionen blev strypt till 30 hk och maxvarv 2000. Det är vridmomentet som prioriteras i traktorn, inte effekten.

Ferguson TE-20, som tillverkades under åren 1946-1956 designades av irländaren Harry Ferguson, och kom att kallas för Little Grey Fergie, eller på svenska Grållen. (Gråtass i Norge). Modellnamnet kom från Tractor, England 20 horsepower (inte från den faktiska motoreffekten, utan från en beräknad formel baserad på motorstorlek). För 1900-talets jordbruk var Grållen en fantastisk uppfinning, med idén att traktor och redskap skulle vara ett. Det skedde med en unik trepunktsupphängning och steglös nivåreglering som fungerade som så att om det gick för tungt, fördes kraften över till traktorn som därmed fick mer fäste. Stötte plogen i en sten lyftes den automatiskt upp. Tidigare hade traktorerna varit stora åbäken som dels markpackade alldeles för mycket, dels hade viktöverföringen fel mellan bogserat redskap och traktor, vilket resulterade i vältolyckor varje år där traktorförarna strök med.  Även smidigheten framhävdes ofta, eftersom tester visade att man kunde bruka marken hela vägen ut till kanterna, vilket inte gick att göra med hästdragna redskap.En liten, men effektiv traktor packade inte samman jorden lika mycket som en stor övermotoriserad sak. Grållen var en hästmaskin, dess förbluffande effektivitet gjorde att den bildligen och bokstavligen bröt ny mark till gagn för folkförsörjningen. Första traktorn med beteckningen TE-20 lämnade fabriken i juli 1946 och den grå kulören – battleship grey –  var överskottsfärg från den brittiska krigsindustrin. Allt för att hålla nere kostnaderna. Affärsidén var att vem som helst skulle ha råd att köpa en Grålle, därför såldes traktorn så billigt som det bara gick. Det man tjänade pengar på var redskapen och tillbehören. Hela idén med Ferguson System var inte enbart trepunktshängningen vilket många tror, utan att traktor och redskap fungerade i symbios. Utan traktor, inget system och utan redskap, inget system.

Om man tar och drar en katt i svansen, gräver katten ner sig med klorna i golvet. Ju mer man drar i svansen, desto mer dragkraft får man i katten. Tänk nu att svansen är plogen och katten är traktorn, så får ni en uppfattning om hur Ferguson-systemet fungerar.

Ur Teknikens Värld, nummer 18, årgång 1948

Fortsätt läsa