Gammalt

Ebbes bruk – historien om en gammal spislucka

/ Peter / 2 kommentarer

Återigen har en gammal attiralj släpats ut från »koghuset». En gammal kamin- eller spislucka från Ebbes bruk. Angripen av rost stod den sorgsen i ett hörn och glodde på mig.

En gång i tiden ett välkänt märke i Sverige

På omkring sju kilometers afstånd från Jönköping ligger inom i Hokarps socken af Tveta härad det bekanta »Ebbes bruk». Belägenheten, omkring 100 meter ofvanför Husqvarna, med en vidsträckt utsigt öfver Wettern, är hänförande. Bruksegendomen, som är utbruten från Stensholms säteri och som erhållit sitt namn af de blott några bösshåll från bruket belägna »Ebbes qvarnverk», inköptes år 1873 af ingeniör K. Laurenius i förening med d. v. disponenten för Stensholms pappersbruk, K. L. Friedländer, hvilka bebyggde platsen och anlade gjuteri och sliperier. Därefter öfverläts bruket till ett firmabolag, från hvilket Friedländer utträdde redan 1874, och Laurenius 1876. Efter denna tid nedIades bruksdriften, till dess bruket genom köp 1879 ånyo öfvergick i Friedländers ego, då Laurenius öfvertog ledningen af brukets igångsättande och utvidgning. Sedan några år tillbaka eges bruket af Munksjö aktiebolag i Jönköping, men arrenderas af Axel Omberg 8t C:o Aktiebolag i Göteborg.

Fortsätt läsa →

En gammal sättungsplatta

/ Peter / Lämna en kommentar

»Sättugnar» af järn började genom tyskt inflytande komma i bruk i midten af 15oo-talet. De utgöras af en kubisk låda af järn, i hvilken glöden efter eldningen i spisen inkastas för att åstadkomma en jämn värme. I de äldre sättugnarna eldar man aldrig i vanlig mening. De sakna utlopp för röken.

-ur Ymer, årgång 25, 1905.

Förr hade de flesta gårdar ett så kallat »brygghus». Fast på Tjörn heter det inte brygghus, utan »koghus» (kokhus). I denna byggnad tillhörande gården, bryggde man gårdens öl och ofta fanns det en fastmurad »tvättegryda» (tvättgryta) som rymde mellan 85 – 100 liter vatten.

I koghuset finns det numera en massa bråte från en mångårig gårdshistoria. Allting ligger ungefär som det blev lagt en gång i tiden, och med årens lopp har ordningen förvandlats till ett mindre kaos. En inventering (d.v.s städning) är nödvändigt. En hel del intressant hittas och en del saker läggs i att-ta-vara-på-högen. Planen är att under regniga dagar (eller soliga) fixa till grejerna och lägga på ett bättre ställe än mörkret i ett gammalt koghus.

Fortsätt läsa →

Juli enligt bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».

Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.

Sidor_bondepraktikan-juli-i-tradgarden

Carl Larsson – Juli i trädgården.

Hömånaden  har 31 dagar. Dagen i denna månad är 15 timmar och 31 minuter lång.
Solen löper uti Lejonets tecken är däruti ifrån den 14 juli till den 14 augusti.

Fortsätt läsa →

Renovera ladan, del tjugo

/ Peter / 2 kommentarer

När vi hade löshö i ladan behövdes det inte så mycket ljus. Det fanns från början en lampa på logen, som senare utökades till två,  och det sattes upp fem lampor i stallet. När grannen John Berntsson kom för att inspektera påhittet med att installera många glödlampor, under 1960-talet påpekade John;

”-Hrm,hrm, så me lys?!….de’ räcker ju me en 40-wattare, som jä har!”.
Varpå morfar svarade;
”-Det är väl inte kräga’ (korna) som ska se vad de håller på med…?”

Nu är löshöet borta och logen är större. Vi har rivit bort de gamla lysrören – som egentligen skulle sitta temporärt i taket – och ersatt dessa med riktig industristandard med korrekt IP-klass och brandsäkerhetsmärkning. En av grannarna har en El-firma och att få tag i allt material och få rådgivning var enkelt. Vi byggde upp en ställning, tog ner det gamla, sedan fick grannen montera allt det nya så att det blir riktigt efter alla konstens regler och intyg.

Fortsätt läsa →

Att hässja hö 2017

/ Peter / Lämna en kommentar

Egentligen var det inte hö som hässjades i år, utan klöver. Klöver kräver ett par dagar längre torktid än hö, och eftersom det var regn i luften var det lika bra att hässja den lilla klöverängen.

Klöver kan vara lite lurigt att slå, eftersom den gärna trassar ihop sig. Men det brukar gå bra om man bara är lugn och tar det försiktigt. Ett par utav grannarna (Tack Klas och Malin!) ställde gärna upp och hjälpte till med hässjan även i år.

Störarna utlagda
Grunden till hässjan uppe
Wiggo och hans kompis Emil gjorde en egen hässja
Barnens hässja som de gjorde själva

I fjol fick jag göra hässjan själv eftersom Holger var sjuk. Det tog tre timmar på egen hand. Men i år, när vi var tre stycken (egentligen fyra med mig, fast jag fick ha reda på barnen) gick det som en dans. Fortsätt läsa →