Juni enligt »Bondepraktikan»

Jag ligger en aning efter med vädret – mycket att göra på semestern – men här kommer ett inlägg om hur Bondepraktikan såg på juni månad.


»Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På St. Johannis Dagh/ troo tu migh/          24 Jun.
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.»


sidor-bondepraktikan-juni-frukost-under-stora-bjorken

Juni – Frukost under stora björken. Av Carl Larsson.

Junius, den fjärde månaden i det gamla Romerska, men den sjätte i det Julianska året, har sitt namn av gudinnan Juno, Jupiters gemål och himmelens drottning, vars tempel smyckades och pryddes med blomster den första dagen denna månad. Många anser dock att namnet kommer av det latinska ”Juniores”, de  yngre eller ofrälse (tattarna, hjonen och statarna), så att Juni månad skulle vara uppkallad till den lägre, ofrälse folkklassens ära. Månadens svenska namn ”Sommarmånad” kommer naturligtvis av att den egentliga sommaren börjar då . Fortsätt läsa

Självbindaren har anlänt

»Sjieflvbindare» skära säden, binda den i kärvar och afvlassa dessa.


Den 19’e juni var jag uppe hos maskinhandlar’n igen och tittade på en självbindare, samt lite annat smått och gott. Idag levererades dessa till gården. Det som är mest intressant är självbindaren. En så kallad lättbindare av danskt fabrikat, JF. Danskarna tyckte att de svenska åbäkena till självbindare var för tunga och omständiga, så det gjorde den egen variant. Jag har skrivit tidigare om självbindaren, läs mer här.

Fortsätt läsa

Veckan hittills…

Hittills har det varit fullt upp i veckan med allehanda semesterrelaterade saker, jag och Holger har roat oss med att slå gräs, vända hö, balpressa och städa en maskinhall. Christine har satt igång med att måla ladan. Wiggo och Elin leker / passas av morsan (som även sköter markservice med mat m.m.)

17 juli
Slog det sista gräset efter flera veckor av regn. Nu var det äntligen torrt!

Fortsätt läsa

Att hässja hö.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.

Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.

Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.

DSC_3808Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa