Gårdshistoria

Att hässja

/ Peter / 5 kommentarer

»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.

a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.

»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
»Såte», hopräfsad hög af hö, större än en »vålm».

»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.

»Volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är »volmat». Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en redig karl hinna vända 0,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre.

Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa →

Samling vid pumpen! Och att störa ärterna.

/ Peter / 4 kommentarer

Istället för att bara jobba hela tiden, gjordes det en del rekreationsarbete under dagen. Jag och Holger monterade Kronans gårdspump som jag skrev om här och här.
Det tog ett par timmar men var rätt kul. En borrhammare plockades fram och det var bara att sätta igång att borra hål i stenbrunnen. En borrar och en häller vatten på borret för då skär borret bättre och det dammar inte. När man använder borrhammare och sten är det viktigt att komma ihåg att inte köra på slag-inställningen. Gör man det går borret sönder.


Bottenventilen har en backventil och ett filter.


Fortsätt läsa →

»Valla Rensverk No 2»

/ Peter / Lämna en kommentar

»Walla Lantbruksmaskiner AB» startade sin verksamhet i början av 1880-talet. De välkända Wallaharporna leder sitt ursprung härifrån. F.n tillverkas stallgödselspridare, konstgödselspridare, släpräfsor, sädesrensare, gräsfrösåmaskiner, spannmålstorkar, halmfläktar m.m. Fabriken tillhör Arvika-koncernen. Företaget sysselsätter 50 arbetare och 8 tjänstemän. Platschef är disponent Stig Tollbo, Valla.

-Ur Svensk industrikalender, Tjugonionde årgången, 1947

Valla Tröskmaskiner, Valla
År 1883 började fabrikör Aug. Olsson i Valla tillverka kastmaskiner samt senare också mera utvecklade rensmaskiner, gödselspridare och under någon tid även tröskverk. Det blev aktiebolagsbildning i början på 1900-talet med namnet Olsson & Ollén. Efter år 1912 ändrades namnet till Valla Tröskmaskiner, senare Valla Lantbruksmaskiner. Företaget ingick därefter i Arvika-Koncernen som år 1960 fusionerades med Volvo BM. Tillverkningen av kompletta maskiner överfördes då till detta bolag varefter endast någon reservdelstillverkning fortsatte i Valla för att efter några år helt avvecklas.

Vi har en gammal spannmålsharpa som  sett sina bästa dagar är väldigt välanvänd av de tidigare generationerna som bott på gården. 20150919_082017792_iOSVisserligen har jag tänkt att restaurera denna någon gång i framtiden men när jag via omvägar blev erbjuden en ny sädesledare sädesrensverk/harpa, tackade jag ja. Den förre ägaren hade städning på gården och ville inte jag ha rensverket så skulle maskinen förpassas till sin nya bostad –  soptippen.


– Man behöver inte ta tillvara på allt!
– Nä, men man behöver inte slänga allt heller! är ett ständigt närvarande uttryck. Det betyder givetvis inte att det skall ligga bröte och skräp i stora högar överallt, men saker som kan bli svåra att få tag i, och som det finns intresse i, tycker jag att man kan ha kvar. Fortsätt läsa →

Uppdatering Gråärta, bondböna och korn.

/ Peter / 3 kommentarer

Den 29’e april såddes gråärt och bondböna. Läs inlägget här.
Nu har det går 23 dagar sedan sådden.

Apropå det – heter det ärtor eller ärter? Båda är faktiskt korrekta pluralformer. Tekniskt sett är ärter pluralformen av ärt, medan ärtor är pluralen av ärta.

Ärter används främst som en kollektivbeteckning, därav ärter och fläsk. Man tänker då inte på varje enskild ärta utan på mängden. Ärtor används ofta om man kan räkna ärtorna, t.ex. kan man säga att det ligger en ärta eller tre ärtor på ett fat. Man säger vidare många ärtor men oftast mycket ärter.

Men i talspråk uttalar många pluraländelsen -or som -er. Man skiljer i tal då inte mellan pappor och papper, och inte heller mellan ärtor och ärter. Det kan sedan göra det svårare att avgöra om det i skrift skall vara ärter eller ärtor, och ofta skriver man ärtor för att man tror att ärter är slarvigt.

vänliga häsningar,
Språkpolisen

 

Gråärt samt bondböna.

20160522_174456817_iOS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Närbild.
Från vänster till höger; Gråärt, Bondböna, [en-å-hwart]
Gråärtan har lite yvigare blad medans bönans blad står mer rätt upp.

 

Här har jag frilagt grodden. Gråärt till vänster och böna till höger.


Dalsland blå är en gammal lantsort som förr var mycket vanlig i Dalsland, Värmland och Bohuslän. Den har en obetydlig blommning med blåvioletta blommor med vit spets. Rund knöl med blått skal och vit köttfärg. Hög skörd. Mottaglig för bladmögel, virus och skorv. Kokkvaliteten är mjölig. Kul att testa lite. Claes fick dem av en bekant.
Idag såddes det kålrötter. I landet finns även gul lök, rödbetor, morötter, jordgubbar och sallad.


Skataset  Skatan har byggt det största skatbo jag sett i det gamla äppleträdet.
Nåja, den får väl leva den med.

 

Hur går det med kornet då?
Det har nu gått en vecka sedan sådden den 15’e maj. +7 dagar.
Kornet har redan börjat komma sig.

 

Få korn på din säd.

/ Peter / 4 kommentarer

Lär känna din säd – Kornet

Detaljerad fortsättning på det tidigare inlägget – Lär känna din säd.
Om hur en gammal så-maskin fungerar kan man läsa här.
Mer om sådd här.

 

»Korn»
Ursprung, historia och utbredning.
Korn är en mycket gammal kulturväxt och anses av en del forskare t. o. m. vara vår äldsta kulturväxt. Enligt fynd från 3 300 år f. Kr. skulle korn av de gamla egyptierna ha använts som födoämne och fodermedel. Europeiska fynd talar för att kornet spelat en stor roll som födoämne i Europa från yngre stenåldern ända fram till medeltidens slut. I Sverige var korn under tidigare perioder det viktigaste sädesslaget, vilket bl. a. framgår därav, att dess gamla namn bjugg ersattes med korn, som egentligen betyder säd i allmänhet. Varifrån korn härstammar, vet man ännu inte. De flesta teorier gå ut på att det härstammar från en i Kaukasien, Afganistan och Palestina vildväxande art som kännetecknas av bräckliga, tvåradiga ax. Bräckligheten hos axet anses nämligen vara en primitiv egenskap hos alla våra stråsädesslag. Mot dessa teorier talar att det sexradiga kornet inte gärna kan ha uppkommit ur det tvåradiga, vilket senare vanligen anses som en reduktionstyp av det sexradiga.   Fortsätt läsa →