Tröskningen klar för i år

För några veckor sedan fick vi äntligen tröskat. Valmet-Valtran fick tjänstgöra som dragare nummer ett, och en av MF 135 fick tjänstgöra som dragare nummer 2.  Det skulle alltså inte bli blandsäd, utan korn i en kärra och havre i den andra. På förmiddagen syntes grannen komma krypande över lia’ med sin Aktiv 1130 och vi satte igång.

Läs mer

Att sätta några ‘kuber’

Premiären för hummerfisket infaller alltid den första måndagen efter den 20 september, kl 07:00. Från 1 maj året efter är hummern fredad igen. Det är alltid roligt att sätta några hummertinor – eller som vi säger här på Tjörn, »hummerkuber» (kupa uttalas genom att man omvandlar p till b. Kupa – kuba.) När vi ändå är på det dialektala kan ni fundera på vad ordet hummerkubeväletauw’ betyder på bohusländska.

Morgonen bjöd på grått väder, lätt dimma och friskhet. När barnen (Wiggo och Elin) samt Holger och jag kom ner till båtplatsen hade det spruckit upp och sjön var kav lugn. Mina tankar gick till hur gôtt livet kan vara ibland, medans jag nynnade på Evert Taubes ”Inbjudan till Bohuslän”, som blev publicerad första gången 1943 i samlingen ”Ballader i Bohuslän – diktade, tonsatta och illustrerade av Evert Taube”

”Som blågrå dyning bohusbergen rullar
i ödsligt majestät mot havets rand.
Men mellan dess kala urtidskullar
är bördig jord och gammalt bondeland.
Dit tränger Skagerack med blåa kilar,
och strida strömmar klara som kristall.
Och lummig lövlund står med björk och pilar
och ask och ek vid ladugård och stall….”

Läs mer

Älgjakt 2018. En älgjägares dagbok.


05.30 – Vaknar.
05.40 – Kokar kaffe och häller i termosen.
05.44 – Packar ryggsäcken.
05.55 – Kontrollerar att radion fungerar som den ska.
06.01 – Tar fram geväret. Provsiktar.
06.03 – Letar efter ammuntionen…hade jag inte den i skåpet?
06.12 – Alla kläder framlagda. Nästan.
06.15 – Tar bort understället. Det blir nog varmt idag.
06.16 – Tar fram understället. Det blir inte varmt idag, utan regn och blåst.
06.27 – Kollar ryggsäcken en extra gång.
06.35 – Påklädd och redo för avgång.
06.37 – Lämnar huset.
Läs mer

I älgtiden

I älgtiden
”Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.

Nu sover all nejden* i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.

Läs mer

Mårtensafton

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från medeltiden (1500-talet) och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås. Först och främst tänker man sig nog en ytterst välnärd skåning, dreglandes över en ungsstekt gås och tillhörande svartsoppa, när man hör just ordet ”gåsätande” och ”mårtengåsfirande”, men detta är dock en sen företeelse. I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.

Läs mer