Älgjakt 2018. En älgjägares dagbok.


05.30 – Vaknar.
05.40 – Kokar kaffe och häller i termosen.
05.44 – Packar ryggsäcken.
05.55 – Kontrollerar att radion fungerar som den ska.
06.01 – Tar fram geväret. Provsiktar.
06.03 – Letar efter ammuntionen…hade jag inte den i skåpet?
06.12 – Alla kläder framlagda. Nästan.
06.15 – Tar bort understället. Det blir nog varmt idag.
06.16 – Tar fram understället. Det blir inte varmt idag, utan regn och blåst.
06.27 – Kollar ryggsäcken en extra gång.
06.35 – Påklädd och redo för avgång.
06.37 – Lämnar huset.
Läs mer

I älgtiden

I älgtiden
”Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.

Nu sover all nejden* i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.

Läs mer

Mårtensafton

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från medeltiden (1500-talet) och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås. Först och främst tänker man sig nog en ytterst välnärd skåning, dreglandes över en ungsstekt gås och tillhörande svartsoppa, när man hör just ordet ”gåsätande” och ”mårtengåsfirande”, men detta är dock en sen företeelse. I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.

Läs mer

Älgjakt 2017

Årets älgjakt är ett ypperligt exempel på hur en myndighet/styrelse resonerar. Totalt tyckte Länsstyrelsen att vi skulle skjuta 37 stycken älgar på Tjörn. Jättebra. Det är ungefär så många älgar som finns totalt på hela ön. Man resonerade som så, att eftersom fjolårets mål inte uppnåddes i hela Västra Götaland, tog man fjolårets ”överskott” och smetade ut på årets älgjakt i Västra Götaland – oavsett lokala förhållanden. Föreskrifterna måste ju upprätthållas, även om det är emot rim och reson. Och kommentarer från tjänstemännen har bl a varit ”att om inte licensområdena vill följa riktlinjerna, kan man ju alltid avsluta licensområdena”, eller ”vi får väl skicka ut våra egna jägare som skjuter älgarna, om ni inte vill”.  Suck. Hej, viltvård och förvaltningsrätt!

Det positiva är att jaktvårdskretsen jobbar för att skapa ett älgskötselområde (ÄSO) på Tjörn, men i vanlig ordning – när man har med en statlig myndighet eller styrelse att göra – är det fortfarande pågående arbetet inne på sitt fjärde år. Ett ÄSO innebär att Tjörns ungefär 15, 000 hektar mark kommer att förvaltas lokalt på Tjörn, och inte av länsstyrelsen. Förenklat kan man säga att ÄSO själv inventerar och tar beslut om kommande års älgjakt, exempelvis hur många älgar som bör fällas, vilken sort etc. Vi får väl se hur det går.

Läs mer

Nya däck på traktorn

20161126_093756479_iosEfter att ha ledsnat på att slira omkring i leran med 39 år gamla däck, beslöts det att det (äntligen) var dags för en liten investering.  På lördag morgon var det bestämt att däcken skulle bytas på verkstaden. När jag skulle backa ut traktorn från ladan märkes det tydligt att vänster framdäck hade fått punktering. Irriterande. Det var bara att sakta köra in i gårds-verkstaden, hissa upp och ta loss framdäcket. Eftersom jag hade lite ont om tid fick jag köra fram den andra traktorn och göra samma procedur där, och monterade sedan det hela däcket på den första traktorn.

Efter att ha hämtat hem traktorn under söndagen, hängdes ena plogen på. Denna gången gick det mycket bättre att plöja. Traktorn paddlade fram i den våta leran utan problem. Visserligen blev det lite Prästens lilla kråga över det hela (raderna blev kanske inte helt spikraka) men plöjt blev det, förutom i mitten på en teg som såg alldels för våt ut, så jag vågade inte utmana ödet för mycket.

Att man kan bli så barnsligt nöjd över en sådan sak som nya däck. På en traktor.
Hur bonnig får man bli?…