Att sätta några ‘kuber’

Premiären för hummerfisket infaller alltid den första måndagen efter den 20 september, kl 07:00. Från 1 maj året efter är hummern fredad igen. Det är alltid roligt att sätta några hummertinor – eller som vi säger här på Tjörn, »hummerkuber» (kupa uttalas genom att man omvandlar p till b. Kupa – kuba.) När vi ändå är på det dialektala kan ni fundera på vad ordet hummerkubeväletauw’ betyder på bohusländska.

Morgonen bjöd på grått väder, lätt dimma och friskhet. När barnen (Wiggo och Elin) samt Holger och jag kom ner till båtplatsen hade det spruckit upp och sjön var kav lugn. Mina tankar gick till hur gôtt livet kan vara ibland, medans jag nynnade på Evert Taubes ”Inbjudan till Bohuslän”, som blev publicerad första gången 1943 i samlingen ”Ballader i Bohuslän – diktade, tonsatta och illustrerade av Evert Taube”

”Som blågrå dyning bohusbergen rullar
i ödsligt majestät mot havets rand.
Men mellan dess kala urtidskullar
är bördig jord och gammalt bondeland.
Dit tränger Skagerack med blåa kilar,
och strida strömmar klara som kristall.
Och lummig lövlund står med björk och pilar
och ask och ek vid ladugård och stall….”

Visserligen utspelar sig handlingen i sången på Ängön i Orust kommun, men det får duga ändå,  och det är också här Rönnerdahl, Taubes alter ego, upptäcker Bohuslän: ”Ja kom och se vårt Bohuslän om våren, du Rönnerdahl, som äger blick för färg. Här går på vinröd ljung de svarta fåren och rosa skyar över druvblå berg.”

Den gamla stenbryggan vid Tolleby strandtomt, ansågs gammal redan vid laga skifte 1837.


»Hummerfiske»
Våra nordiske förfäder kände visserligen till hummern, som omtalas flerestädes i de gamla sagorna; men de begagnade den antingen föga eller alls icke till mat, liksom fallet i allmänhet ännu i dag är med fiskarebefolkningen. Hummerfisket tillhör derför en jämförelsevis senare tid. Det synes hafva varit holländarne, som under 1600-talet satt lif i den nordiska hummerhandeln. De seglade årligen upp till norska och svenska kusten, inköpte hummer och förde den öfver till Holland uti särskilda fartyg, ”buiser”. Rådmannen i Uddevalla Anders Kock erhöll 1686 uteslutande privilegium på hummer- och ostronfisket i Bohus län, mot vilkor att han till visst pris skulle förse hofvet med ostron. År 1698 frigafs genom ett k. br. hummerfisket i Bohus län till hvem hälst som ville begagna sig deraf.

…I medeltal beräknas, att omkr. 300,000 stycken humrar årligen fångas i Bohus län och omkr. 8,000 i Halland (söder om Falkenberg idkas derstädes intet hummerfiske). Hummerfisket långs Sveriges hela vestra kust sysselsatte 1879 1,700 personer och inbragte 411,680 humrar till ett värde af 87,633 kr.  Fångsten sker hufvudsakligen med hummertinor, ett slags mjärdar af spjälar eller nät med två ingångar. Till bete i tinorna begagnas hvarjehanda småfisk.

…I Sverige förbjöds redan 1833 allt hummerfiske i Göteborgs och Bohus läns skärgårdar från början af Juli intill midten af Sept. hvarje  år. 1837 utfärdades ett allmänt förbud såväl att fånga som att sälja hummer fr. o. m. 1 Juli t. o. m. 15 Sept. hvarje år, men förordningen lärer föga efterlefts.

-Nordisk Familjebok, 1800-talsutgåvan, 1884


Vi kastade loss och jag satte mig vid årorna för att ro ut de nödvändiga 50 metrarna innan jag kunde fälla ner och dra igång snurran. Djupet i Morik kile (»Morrige kile») varierar mellan 0,2 – 0,9 meter, och beroende på ebb eller flod, är det bäst att ha till vanan att ro ut en bit innan man sätter snurran. När jag var liten hade morfar en saltvattenseka liggande på precis samma plats vid bryggan och jag tyckte att det faktiskt var en smula lustigt att framdrivningen på svärfars lånade plastbåt, liksom morfars eka besörjdes då som nu, utav en Suzuki på 3.5 hk. Morgonen var kylig och jag hade tagit på mig fullt underställ, blåbyxor, stövlar, tröja och en lättare jacka, samt handskar på nävarna. De sex kubera’ låg på sin plats på durken och väntade ivrigt på att få bada.

På väg ut


»Trä»,
…äldre svenskt rymdmått för handel med ostron och hummer, l ostronträ räknades = 16 kannor = 41,9 L, ett hummerträ = 24 kannor = 62,8 Liter. Sedermera räknades ett ostronträ innehålla 200 stycken ostron, men sedan ett årtionde har termen trä kommit ur bruk, och ostron säljas antingen dussinvis eller i fastager om 250 stycken (lömska danska ostron), 500 st. (holländska) o. s. v. Hummer säljes numera tjogvis (och styckevis). En gammal benämning på ostronträ är t r e d j u n g. ‘

-Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 1920



Husmanskost, 1896


Vi tuffade i sakta mak och i godan ro, runt böar, kobbar och skär i arkipelagen och språkade om var vi skulle sätta kubera’. Efter en stund vilade alla kuber på havets botten, agnade med en ytterst vällagrad fisk som vi hoppades skulle få hummern att kravla in och smörja sitt krås.

Jag har läst att förr i tiden var det vanligare att kustbefolkningen åt hummer som ett nödvändigt ont, och inte som nu, att det är dyrt och något man njuter av tillsammans med champange. Nej, förr var hummern som sagt mycket billigare. I det lustiga bokverket ”Praktisk Illustrerad KOK-BOK för Svenskarne i Amerika” utläses på sidan 109 under rubriken ”RÄTTER AF HUMMER”, att ”Alla kräftdjur måste lefvande komma i kokkärlet; om de när de fattas med händerna, ej draga stjerten kraftigt åt sig, äro de ej längre friska, utan hålla på att dö. Sådana exemplar bör ej köpas. De äro bäst i de månader som hafva r i namnet. Är mycket svårsmält föda och förorsaka ej sällan akut magkatarr. De böra endast förtäras af friska personer med god mage”.

Efterföljande sidor handlar om recept på Kokt hummer, varm hummer naturel, Hummerpastej, Hummerpudding, Hummer i dosa, Hummersmör och Hummermjölk, Just receptet på Hummer i dosa är värd att granska närmare;

Löda igen dosan? En kulinarisk kunskap som nästan gått förlorad.


Framåt kvällen när vi skulle dra kubera’ låg sjön förhållandevis lugn. Wiggo hade med sin kompis Emil och de käcka gossarna var vid gott mod.  De tyckte att det var spännande att dra upp kubera’, men tyvärr var det ingen hummer i denna gång, endast ett par krabbor (kraaber). Även om det är rätt svårt att få lurat in hummern i kuba’, är det en rolig tradition som jag har fått vara med på sedan barnsben. Och om nu nästa generation tycker att det är spännande och vill gå med, skall man inte neka detta nöje. Det kanske planteras ett frö, ett kärt barndomsminne i gossarna, liggande latent till framtiden.


Bohusländsk fiskeritidskrift, 1884


Vi håller väl på med detta i ungefär en vecka, sedan får det vara bra.
Det är ändå alltid såsen som är godast…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.