Undergårdagen, torsdag, tänkte jag bala den sista efterslåttern. Jag började med att pressa lite halmbalar och redan efter första balen gick det åt skogen. När jag inspekterade första balen märktes det tydligt att endast ett snöre (av två snören) var knytt som det skulle. Det vänstra snöret var avslitet utan knut. Även de efterföljande balarna uppvisade detta symptom på att ena knytaren inte fungerade. Det var inte mer än 29 grader varmt och 85% luftfuktighet så jag kände mig trots allt både lugn och inte det minsta stressad.
Höst
Havrekärvar på tork
Eftersom kommande vecka verkar bli regn och rusk så beslutades det att kärvarna som vi gjorde här skulle tas in. Efter lite funderingar så lade vi SJ-pallar i botten på spannmålskärran för att få en luftspalt. Det första lagret av kärvar lades på pallarna, därefter lade vi upp ett par stegar på lämmarna där resten av kärvarna lades. När detta var klart så ställde jag ekipaget på ett gärde, fällde lämmarna och lät det blåsa igenom ett par timmar. Kärran kördes in i ladan på kvällen och satte för säkerhets skull upp en liten byggfläkt som blåser igenom kärvarna ett par timmar till.
Tanken är väl att spara en tio-tjugo kärvar till fåglarna och tröska resten.
Påbörja röjning
Som vanligt så finns det alldeles för lite tid till allting.Markerna behöver röjas och man måste börja någonstans.Jag började röja i Holgers hage. Marken hade bra bärighet och var inte för blöt att köra på. Tjoff! Ner med en tre-fyra-fem granar som tar alldeles för mycket ljus. Kvista, elda upp. Aptera stockarna, lasta och köra hem dem.
Det brukar bli mer tid i skogen på senhösten-vintern.
Det bästa sättet att bli av med alla grenar och brôte är att elda upp dem.
Jag brukar ta med en rejäl trave huggen björkved och tänder eld på denna.
Sedan så matar jag elden ordentligt med granegrenar, enebuskar eller dylikt, tills man får en bra glöd. Det är en del jobb, men rent och snyggt blir det!
Skörda hafvre
>> Hafre.>>
Hafren anses äfven härstamma från trakterna kring Svarta hafvet och har af ålder varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar af Österrike.
Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och odlas nu på många orter inom vårt land i större utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt, ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i jorden.
>> Slåtter och mejning med maskin.>>
Vid slåtter med maskin, dragen af ett par hästar, som få ombyte i hvar 4:de timme, bör hinnas 0,36 – 0,50 h:ar i timmen, då skärvidden är 1,35 m. Vid mejning af säd hinnes ungefär lika mycket, såvida skärapparaten ej är alltför tung eller marken mycket lös.
Lite höstplöjning
Det var riktigt härligt höstväder idag. Morgonen började med dimma som lättade runt middagstid. Passade på att plöja potäterlyckorna. Det skadar inte att få vänt jorden då och då. Torrt och fint i markerna. Barnen kom ner till Elins hage när jag precis var färdig och de fick åka med tillbaka. Elin blev helt galen när jag stannade traktorn – hon ville åka meeeera.
Tjörnbo 