Skörda hafvre

>> Hafre.>>

hafvre    luddhafvre

Hafren anses äfven härstamma från trakterna kring Svarta hafvet och har af ålder varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar af Österrike.

Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och odlas nu på många orter inom vårt land i större utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt, ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i jorden.


>> Slåtter och mejning med maskin.>>

20151101_100855633_iOS 20151101_104259224_iOS
Vid slåtter med maskin, dragen af ett par hästar, som få ombyte i hvar 4:de timme, bör hinnas 0,36 – 0,50 h:ar i timmen, då skärvidden är 1,35 m. Vid mejning af säd hinnes ungefär lika mycket, såvida skärapparaten ej är alltför tung eller marken mycket lös.


>> Skylning,>>

20151101_113353435_iOS 20151101_113404347_iOS
uppsättning av sädes- eller frögröda i samlingar av kärvar på åkern för att befordra dess torkning. S. bör företagas omedelbart efter grödans mejning och bindning, emedan den då är vekare och avbrytning av ax och drösning mindre inträffar, än sedan den torkat. S. bör så vitt möjligt dels befordra grödans snabba torkning, dels skydda den för nederbördens inträngande i kärvarna, vilka båda ändamål dock svårligen låta fullt förena sig. En mängd olika skylningssätt användas i Sverige, åtskilliga av dem företrädesvis i vissa
särskilda landsdelar. Lång- eller kam-skyl, i södra Sverige kallad trave, mer sällan rök 1. stuka, består av två på marken ställda, mot varandra svagt lutande rader av kärvar (neker, band). Långskylarna uppsättas vanligen till obestämd längd, men i södra Sverige brukades förr mest 24 (20) eller 12 (10) kärvar i skylen (hel- eller naivtra ve). Kärvarna ställas med bandets knut inåt, för att den må vara skyddad för väta. Denna s. är den fortast utförda och minst arbetskrävan-de samt lämnar säden mycket öppen för uttorkning genom vind och sol men också för regnets inträngande i kärvarna. Den användes därför företrädesvis i slättbygder, där vinden vanligen fort blåser bort vätan. Långskylarna äro också mycket utsatta för att blåsa kull. Dessa brister söker man stundom motverka genom att luta kärvraderna mot en hässjeställning (se Hässja) eller att vid skylens mitt eller ändar sätta kärvarna i 4 rader — det senare fördröjer dock torkningen. Räf set bör uppläggas som tak på skylen genast vid skyinin gen, medan halmen är så vek, att räf set faller tätt intill kärvarna; härigenom beredes ett visst skydd mot regn; omvända kärvar hängda som betäckning över skylen giva än bättre skydd men fördröja uttorkningen, i synnerhet om regnet intränger i takkärvarnas rotända.


>> Säd- och hökörning.>>
Härvid bör man använda lika många par dragare och körare för olika afstånd som vid gödselkörning.

Till pålassning erfordras 2 man, 1 – 2 hjon (ej dårhushjon) räfsa efter och 1 man eller ett hjon (ex rotehjon) hjälper till vid aflassningen. Till emottagandet i lador och på skullar kräfvas ganska olika antal arbetare alltefter som det är anordnadt med byggnaderna.

Lägges säden eller höet i stack och skall densamma blifva 6 m. bred och 15 m. lång, så erfordras 6 man i stacken, 1 man att hjälpa till med aflassningen och 1 man att räfsa af sidorna och hafva uppsikt öfver, att stacken blir rätt lagd. Vid mindre eller större stackar beräknas folk därefter.

Vid körning af säd eller hö från stack bör det vara 2 man till lassare, 3 man om stacken skall afskäras.
Körare och emottagare böra vara samma antal som vid föregående körningar.


….vi sådde sent. Det mesta av havren såddes till viltåkrar, men en liten täppa bestämde vi för att skörda på gammalt vis. För skojs skull. Monterade båda rensborden på slåttermaskinen och slog av havren. Det var rätt torrt i jorden och havren var faktiskt torr och fin, trots ett par dagars lätt dimma. Vi knöt ihop 67 st kärvar. Jag, Holger och Wiggo. Istället för att kratta upp det som tappades, så körde jag ihop det med sidoräfsan. Vi avslutade  med att bygga en ryttare och lastade på sista strängen på denna. Nu får det torka i ett par dagar innan det lastas på en kärra och tröskas.

Wiggo kröp in bland kärvarna och somnade nästan.

20151101_075114186_iOS 20151101_115822517_iOS

20151101_114420416_iOS 20151101_114446055_iOS

20151101_134724068_iOS

2 reaktioner på ”Skörda hafvre

  1. Ping: Havrekärvar på tork | Tjörnbo

  2. Ping: Julkärvar | Tjörnbo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.