För några veckor sedan fick vi äntligen tröskat. Valmet-Valtran fick tjänstgöra som dragare nummer ett, och en av MF 135 fick tjänstgöra som dragare nummer 2. Det skulle alltså inte bli blandsäd, utan korn i en kärra och havre i den andra. På förmiddagen syntes grannen komma krypande över lia’ med sin Aktiv 1130 och vi satte igång.
Tröskning
Hässja klöver, bygga tork, greja.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.
»Valla Rensverk No 2»
»Walla Lantbruksmaskiner AB» startade sin verksamhet i början av 1880-talet. De välkända Wallaharporna leder sitt ursprung härifrån. F.n tillverkas stallgödselspridare, konstgödselspridare, släpräfsor, sädesrensare, gräsfrösåmaskiner, spannmålstorkar, halmfläktar m.m. Fabriken tillhör Arvika-koncernen. Företaget sysselsätter 50 arbetare och 8 tjänstemän. Platschef är disponent Stig Tollbo, Valla.
-Ur Svensk industrikalender, Tjugonionde årgången, 1947
Valla Tröskmaskiner, Valla
År 1883 började fabrikör Aug. Olsson i Valla tillverka kastmaskiner samt senare också mera utvecklade rensmaskiner, gödselspridare och under någon tid även tröskverk. Det blev aktiebolagsbildning i början på 1900-talet med namnet Olsson & Ollén. Efter år 1912 ändrades namnet till Valla Tröskmaskiner, senare Valla Lantbruksmaskiner. Företaget ingick därefter i Arvika-Koncernen som år 1960 fusionerades med Volvo BM. Tillverkningen av kompletta maskiner överfördes då till detta bolag varefter endast någon reservdelstillverkning fortsatte i Valla för att efter några år helt avvecklas.
Vi har en gammal spannmålsharpa som sett sina bästa dagar är väldigt välanvänd av de tidigare generationerna som bott på gården. 
Visserligen har jag tänkt att restaurera denna någon gång i framtiden men när jag via omvägar blev erbjuden en ny sädesledare sädesrensverk/harpa, tackade jag ja. Den förre ägaren hade städning på gården och ville inte jag ha rensverket så skulle maskinen förpassas till sin nya bostad – soptippen.
– Man behöver inte ta tillvara på allt!
– Nä, men man behöver inte slänga allt heller! är ett ständigt närvarande uttryck. Det betyder givetvis inte att det skall ligga bröte och skräp i stora högar överallt, men saker som kan bli svåra att få tag i, och som det finns intresse i, tycker jag att man kan ha kvar. Fortsätt läsa
Havrekärvar på tork
Eftersom kommande vecka verkar bli regn och rusk så beslutades det att kärvarna som vi gjorde här skulle tas in. Efter lite funderingar så lade vi SJ-pallar i botten på spannmålskärran för att få en luftspalt. Det första lagret av kärvar lades på pallarna, därefter lade vi upp ett par stegar på lämmarna där resten av kärvarna lades. När detta var klart så ställde jag ekipaget på ett gärde, fällde lämmarna och lät det blåsa igenom ett par timmar. Kärran kördes in i ladan på kvällen och satte för säkerhets skull upp en liten byggfläkt som blåser igenom kärvarna ett par timmar till.
Tanken är väl att spara en tio-tjugo kärvar till fåglarna och tröska resten.
Skörda hafvre
>> Hafre.>>
Hafren anses äfven härstamma från trakterna kring Svarta hafvet och har af ålder varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar af Österrike.
Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och odlas nu på många orter inom vårt land i större utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt, ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i jorden.
>> Slåtter och mejning med maskin.>>
Vid slåtter med maskin, dragen af ett par hästar, som få ombyte i hvar 4:de timme, bör hinnas 0,36 – 0,50 h:ar i timmen, då skärvidden är 1,35 m. Vid mejning af säd hinnes ungefär lika mycket, såvida skärapparaten ej är alltför tung eller marken mycket lös.
Tjörnbo 