Det har blivit en del mindre projekt under den senaste veckan. Gaveln på ladan har en mindre tillbyggnad. Denna byggdes till på den tiden vi hade en självlastarvagn (redskap för att ta lös-hö). Så mycket som möjligt har devisen på går’n varit att ”grejerna skall stå under tak”. Efter att självlastarvagnen avyttrades på 1990-talet, gick tillbyggnaden från att vara en maskinhall till att vara ett lager för diverse plankor och brädor som behövdes för ställningar. Två såmaskiner och en gaffelsidoräfsa bodde också i tillbyggnaden. Tills för två år sedan då jag gjorde en rockad och flyttade ut maskinerna. Nu är det nya tider och projekt, så hela brädlagret bars ut och det krattades rent och slängdes en del onödiga saker.
Vallen
Veckan hittills…
Hittills har det varit fullt upp i veckan med allehanda semesterrelaterade saker, jag och Holger har roat oss med att slå gräs, vända hö, balpressa och städa en maskinhall. Christine har satt igång med att måla ladan. Wiggo och Elin leker / passas av morsan (som även sköter markservice med mat m.m.)
17 juli
Slog det sista gräset efter flera veckor av regn. Nu var det äntligen torrt!
Om höskörd och hösorter
Man tror ju per automatik att den nutida människan är mest intelligent och smartare än de tidigare generationerna, t.ex att man uppfann ensilage för cirka 30 år sedan. Men om man läser äldre litteratur från 1800-talet så ser man snabbt att folk även på den tiden var uppfinningsrika och knepigare än vad man trott.
Ensilage?
Nutida påhitt?
Pffff…. Fortsätt läsa
Att pressa hö
Höet i Elins hage var helt kruttorrt efter de senaste dagarnas blåst och uppehåll. Efter att höet i en annan hage hade blivit hässjat, körde jag upp och sträng-lade höet så att balpressen lätt kan plocka upp det. Fortsätt läsa
Att hässja hö.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa