Körde en sväng med fyrhjulingen för att kolla läget i utmarkerna.
Wiggo ville hänga med och somnade som vanligt på vägen hem.
Uppe i Långemyra
Sö-huset stod där det skulle.
Vår
Vårplöjde för tidiga potatisar
»Plog», redskap, vilket skär jorden i tiltor och vänder dessa.
De plogliknande redskapen synas i äldsta tid hava saknat
vändskiva och således hava endast luckrat men ej vänt jorden och därför egentligen böra räknas som årder.
»Plöjning» avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.
Idag blev det markförberedning för de mycket tidiga potatisarna. Det skadar inte att få vänt jorden så att den får ligga och gotta tills sig innan man strösslar dynga och jordfräser innan själva sättningen.
Om vilka sorter som skall sättas i år kan man läsa här.
Det kan vara bra att veta hur man ställer in (teg)plogen. Det kan man läsa här.
Jag får nog skriva ett mera utförligt inlägg om markberedning när det kommer till plöjning…
I år har jag förberett för ett litet experiment.
Vi har under de senaste två åren röjt i en beteshage och jag har en idé om att sätta ‘skogspotäter’ eller vad man skall kalla det. Endast för skojs skull. Det kommer att bli intressant. Vad som var intressantare var själva plöjningen som har gått i två omgångar med en plöjning i höstas, sen fräsning, och nu plöjning igen. Detta på grund av alla trädrötter som skall ryckas upp så att inte kupplogen (potatissättaren) går sönder.
Potatis!
”Potatisens hemland är södra Amerika, där potatisväxten finnes vild i Chili och Peru. Till Europa infördes potatis första gången 1565 och till Sverige 1725; men först efter 1762 blef den allmännare odlad i vårt land. Nu odlas potatis från det nordligast bebodda stället i världen, intill världens sydligaste kända delar. Potatisen är utan tvifvel den dyrbaraste och värderikaste skänk, som gamla världen fått af den nya.”
Potatis
I Sverige odlas varje år knappt 20 000 hektar matpotatis och cirka 6 000 hektar stärkelsepotatis.
Produktionen av stärkelsepotatis sker i huvudsak i Skåne och Blekinge där också förädlingsindustrin finns. Potatisväxtens (Solanum tuberosum) rotknölar, de så kallade potatisarna, är mycket rika på stärkelse och är därför mycket lämpliga att jäsa alkohol ur, dock är processen lite mer komplicerad än spannmål. Potatis innehåller, till skillnad mot spannmål inga eller mycket små mängder enzymer som kan omvandla stärkelse till glukos. Potatisens stärkelse är dessutom inneslutet inom växtcellernas väggar. Stärkelsen utvinns genom att man kokar potatisen i tryckkokare (3-4 ggr atmosfärstryck 150°C ). Då kokningen avbryts och trycket återgår till normalt atmosfärstryck, spricker cellerna och stärkelsen frigörs. Sedan blandas potatis-vatten smeten med krossat mältat korn där maltets amylas även kan omvandla potatisens stärkelse till enklare sockerarter och efter jäsning erhålles etanol….
Lite om potatissorter
Bintje och King Edward var länge dominerande bland svenska matpotatissorter.
Att de fortfarande är stora i odling beror mycket på att de är omtyckta och efterfrågade av konsumenterna, att de ger god avkastning och har en bra kvalitet. Bintje och King Edward är dock känsliga för sjukdomar. Det är ett problem som tyvärr även gäller för flera av de nyare potatissorterna.
Tjörnbo 