Renoverade såmaskinen

Jag har gått igenom såmaskinen som införskaffades i februari. Diverse saker har monterats isär, rengjorts, slipats och målats och blivit ihopsatta igen. Jag fick tag i en manual på danska och nu återstår det endast att provköra maskinen. Men det måste torka upp och bli varmare innan jorden  kan förberedas inför sådden.

Locket fick slipas ordentligt…


…innan grundlack och finlack…

 

Fortsätt läsa

Bondböna 2017, dag 1 – sådd

När jag kom hem under eftermiddagen, hade postiljonen lefvererat en försändelse, innehållande ett tjockt, vadderat kuvert från Fröhandlar’n. Jag tog barnen med mig och sådde två olika sorters bondbönor. Våren verkar har kommit av sig en smula, eftersom både dag som kväll bjöd på temperaturer runt 5 grader.


Om vi skall prata lite om de två sorters bondbönor som blev sådda under gårdagen, följer här en kortare sammanfattning.

Fortsätt läsa

Om ängen – ett litet experiment

Ängen är sinnebilden av det öppna, hävdade jordbrukslandskapet där humlor och bin surrar mellan blommorna, där barnen leker barfota i det daggvåta gräset, där pigan går i arla gryning och särla skymning med mjölkepall och hink, där drängarna slår med liarna. Sommaräng, blomsteräng, slåtteräng – kärt barn har många namn.

Wiggo och Elin 2015. Nu är detta inte en klassisk sommaräng, eftersom det bara är maskrosor. Men tänk en liknande bild, med artrikare blomsterflora.


Men det finns ingen äng utan slåtter! Att slå en äng är ett enkelt och konkret sätt att upprätthålla en kulturhistorisk tradition och samtidigt göra en naturvårdsinsats (vilket allt färre bönder och jordbrukare gör, om de inte får ersättning för det). Om man vill, och hittar folk till ett slåttergille, ger detta en gemenskap och en rolig friluftsupplevelse. Nu får jag visserligen göra slåttern mer eller mindre, på egen hand, eller så är Holger med. Att se folk som kan bruka en lie på rätt sätt blir mer och mer sällsynt. Ännu mera sällsynt är att hitta en ordentlig lie med ett passande orv och blad i dagligvaruhandeln. De flesta verkar vara gjorda för folk som inte är längre än 1,65 m och har en axelbredd på 30 cm.

Fortsätt läsa

April enligt bondepraktikan

»Aprilis – Gräszmånad»

»Om thet Påskadagh litet regna wil/
Litet Foder blifwer thet åhret til.

Men blifwer then samma Dagh skönt Wäder/
Myckit Smör thet åhr tilkommande år.

Det år och godt then Dagh Barn at affwänia/
Som theras fulla tijd hafwa dijt Modrens spena/

I Gudz Nampn skal tu thet begynna.
Ther effter them til lärdom och Gudz fruchtan skynda»


”Blomfönstret”. April enligt Carl Larsson

Aprilis, eller Gräsmånad, var den andra månaden i det gamla romerska året, men fjärde månaden i det julianska, och har sitt namn efter Aphrodite/Afrodite, det grekiska namnet för skönhet- och kärleksgudinnan Venus. En del anser att namnet kommer av det latinska ”aperire”, som betyder öppna. Antagligen därför att jorden vid denna årstid åter öppnar sitt fruktsamma sköte och frambringar nya alster utav alldens sköna blomster och träd. Bondepraktikan kallar April för ”Gräsmånad”, och det är ju inte så svårt att räkna ut varför det heter så – gräset börjar ta sig.

April månad har 30 dagar, och dagen är 12 timmar och 46 minuter lång. Solen löper i Oxens tecken, och är där från den 11 April, till den 12 Maj.

Fortsätt läsa