»Elgar anno 1882»

/ Peter / Lämna en kommentar

Ur

DJURENS LIF, DEL 1;

DÄGGDJURENS LIF

AF A. E. BREHM.
ANDRA UPPLAGAN.

MED 265 AFBILDNINGAR EFTER NATUREN AF G. MÜTZEL M. FL.

AUTORISERAD ÖFVERSÄTTNING OCH BEARBETNING AF S. A. SMITH OCH J. LINDAHL, GRANSKAD OCH EFTER ORIGINALETS ANDRA UPPLAGA REDIGERAD
AF F. A. SMITT, PROFESSOR OCH INTENDENT VID NATURHISTORISKA RIKSMUSEUM.

STOCKHOLM
EM. GIRONS FÖRLAG
IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI 1882.

»ELGAR»,
Jettarne i familjen ställa vi främst, fastän de icke äro de högst utvecklade, utan snarare tvärt om. Elgarne (Alces), af hvilka blott finnes en art, om man icke med några forskare anser den amerikanska elgen för en egen art, äro stora, klumpigt byggda djur, med långa ben och skofvelformiga, fingergreniga horn utan ögon- och midtelspröt. De hafva små tårgropar, hårtofs vid fotens insida samt klöfkörtlar, men sakna hörntänder. Hufvudet är fult, öfverläppen öfverhängande, ögonen små, öronen långa och breda; svansen är ganska kort.

Fortsätt läsa →

Augusti enligt bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»OM Solen skijner klaar effter sin Art/
På Wårfrudagh Himmelsfärd/          15. Aug.
Thet låter sigh för itt godt Tekn lyda/
Förty thet wil myckit godt Wijn betyda.

Päder bleff bunden medh lånkior hardt/
Effter honom kommer Lauriz snart/
Och tå bleff Maria ther näst/
Uthi Himmelen wår HErres Gäst/
Och Bartholomæus then gode Man/
Christi Troo kungiorde han.»

Augustus, kallades förr för Sextilis, som betyder ‘det sjätte’, eftersom denna månad var den sjätte i det gamla Romerska, men den åttonde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Augustus till åminnelse av kejsar Augustus. Det svenska namnet ”Skördemånad” kommer naturligtvis av att sädesskörden pågår för fullt under denna månad.

sida_bondepraktikan-augusti-kraftfangst

Carl Larsson – Augusti – Kräftfångst

Augusti är skördemånaden och har 31 dagar. Dagarna är 15 timmar och 22 minuter långa. Solen löper uti Jungfruns tecken mellan den 14 augusti tills den 14 september.

Fortsätt läsa →

Sofistikerade strategier i hönsgården

/ Peter / Lämna en kommentar

Höns sexliv består till stor del av sexuella trakasserier och spermiekonkurrens. Detta leder till att tuppar har en avancerad spermieekonomi och att hönorna gör kryptiska spermieval. Det visar en avhandling i zoologi vid Stockholms universitet.

20161005-henAtt para sig och föra sina gener vidare är alla individers evolutionära mål. Sätten att nå målet är däremot många och ofta könsspecifika; det typiska är att hanar konkurrerar om tillgång till honor och honor kräset väljer sina partners. Hos arter där honor är promiskuösa kan dessa processer också fortsätta efter parning. Hanarna konkurrerar då om spermier och honan väljer vissa hanars spermier. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har studerat sexuellt urval båda före och efter parning hos lösaktiga lanthöns och deras vilda anfader, det röda djungelhönset.

Fortsätt läsa →

Restaurering av självbindaren

/ Peter / 1 kommentar

– Det var då självaste grefve djävulen!
Det var väl det  mildaste kraftuttryck jag använde i en ständigt återkommande harang för att få utlopp för min ilska över att jag köpt 100 kilo järnskrot. Jag hade god lust att backa ner hela åbäket i Skagerack och hoppas att den på något sätt åter landade på dansk jord. Men låt oss ta det från början.

Fortsätt läsa →

Drängen anlände till sist

/ Peter / Lämna en kommentar

»Dräng»
ung, duktig man, gosse, tjänare, gosse.

Eftersom det har varit en del att göra innan hösten har satt in på allvar, blev jag glad när en nära vän av drängarna faktiskt behagade att göra nytta på riktigt. Vi började med att köra packa ner och stuva en del av den huggna veden, för att därefter hämta en kärra med beslagtagna tegelpannor. I början av augusti började jag och Holger göra en bropost i en hage och nu passade det perfekt att tippa ett lass med tegelpannor som fylle. Både Wiggo (5½) och Elin (2½) var med och inspekterade att allt gick rätt till, under drängen Pers vakande öga. Fortsätt läsa →