»Dräng»
ung, duktig man, gosse, tjänare, gosse.

Eftersom det har varit en del att göra innan hösten har satt in på allvar, blev jag glad när en nära vän av drängarna faktiskt behagade att göra nytta på riktigt. Vi började med att köra packa ner och stuva en del av den huggna veden, för att därefter hämta en kärra med beslagtagna tegelpannor. I början av augusti började jag och Holger göra en bropost i en hage och nu passade det perfekt att tippa ett lass med tegelpannor som fylle. Både Wiggo (5½) och Elin (2½) var med och inspekterade att allt gick rätt till, under drängen Pers vakande öga.

Ett par ton tegel

Lasset tippades och fyllet kördes över ett par gånger med traktor och kärra för att jämna till. Det blev bra. Lite fylle sparades för att fylla upp hålor i körvägarna på annat håll.

Efter en stadig middag bestående av kotlett, potatis, lök, bacon, sky, sås och gurka samt efterrätt av kräm och mjölk, kunde man inte sitta still för länge. Lika bra att fortsätta att sköta sina åtaganden. Korn/klöverhässjan skulle tas om hand. Balpressen kördes fram och – givetvis – knöt den inte som den skulle. Efter en lätt felsökning kom vi fram till att höger pressgarn blev avslitet snarare än avklippt. Vilket betydde att det var dags att demontera den ena kniven och slipa densamma. Detta gjordes utan problem och sedan skars garnet av ordentligt och allt gick som en dans. Jag lossade av kornet och klövern från hässjan medans drängen matade balpressen. Det blev 52 stycken balar med hemmagjort kraftfoder, mediumpressat (vikt ca 6-7 kilo styck) med en ballängd av 60 centimeter. Pressen parkerades och balkärran hämtades och lastades och hässjan monterades ner.

En tom linhässja

Efter ytterligare småarbeten var det dags för drängen att bege sig mot ett annat härad och hem till sin egen socken. Per, tack så mycket för hjälpen!

Den som finner intresse i att läsa om arbetskraften i äldre tider kan förkovra sig här.