Hässja klöver, bygga tork, greja.

/ Peter / Lämna en kommentar

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.

Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.

Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.

20160909_174330487_iosVid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.

Fortsätt läsa →

Rådjursmat till vintern

/ Peter / Lämna en kommentar

Eftersom väderleksrapporten för resten av veckan sparkade bakut och helt plötsligt lovade dimma och nederbörd istället för sol, tog jag ledigt halva dagen från jobbet, åkte hem för att bärga lite hö. Hö’et i denna hagen har legat länge, cirka tre veckor, i omväxlande regn och sol, men jag tyckte att det skulle vara bra att ta vara på det att ha till mat för rådjuren under vintern. Det tog en timme att köra ner och stränglägga, en och en halv timme att pressa, en och en halv timme att bärga och köra till gården. Det blev 70 stycken balar, men den sista balen gick sönder vid upplassning så jag bredde ut den och lät den ligga.

Jag började klockan 13,30 och var hemma igen klockan 18. Jag kände mig förvånansvärt pigg efter att ha gjort allting själv, men slocknade framför datorn klockan halv tio.

Efterslåtter

/ Peter / Lämna en kommentar

»Efterslåtter»,
skörd av efter första slåttern återvuxet foder, utgör en mycket växlande del av vallväxters hela avkastning. I allmänhet blir efterslåttern större, ju tidigare första skörden sker, varför tidiga sorter, såsom tidig rödklöver, hundäxing och ängskavle lämna större mängd e. än sena sorter, såsom senklöver, alsikeklöver och timotej. Då efterslåtter hös gräsen till stor del utgöres av nya, från rottuvan utvuxna skott, beror dess mängd även av sortens större eller mindre förmåga att å nyo utskjuta sådana, vilken särskilt är ringa hos timotej (jfr Gräs, Slåtter), stor däremot hos lucern, klöver och andra djuprotade baljväxter. Återväxten under sommaren är spädare och näringsrikare än den i mer utvecklat tillstånd tagna huvudskörden, men blir senare på hösten mer vattnig, näringsfattig och ofta behäftad med parasitsvampar samt därför ett mindre värdefullt foder. På grund av eftersommarens och höstens fuktiga väderlek är ofta svårt att torka efterslåtter till hö, även om den hässjas, och därför tillgodogöres den vanligen till bete, stundom till pressfoder.

20160904_144835286_iOSJag har under en tid varit nyfiken på om mediumpressen klarar av kort gräs. Efter att ha kollat vädret fram och tillbaka, slog jag gräset med den ”nya” Aktiv Sprintern. Den klippte väldigt bra. Givetvis så har den sömnige semaforen till meteorolog ändrat åsikt fortare än en vindflöjel, och spår nu regn och dimma från och med i morgon, onsdag. Men det är inget annat att göra än att låta gräset ligga och dra sig tills det blir torrt. Förhoppningsvis blir det ett väderomslag innan gräset blir fördärvat och näringsämnena rinner bort alldeles. Eftersom kvällen var ung och barnen fick mat av sin farmor passade jag på att byta slåttermaskin från Aktiv till IH. Detta därför att svärfars gamla IH är den enda maskin jag sett som har ett skärbord till nedre delen av knivbalken. Det nedre skärbordet är till för att raka ihop strängen snyggt när man slår spannmål. Vilket ingen skulle komma på tanken att göra nu för tiden…

Fortsätt läsa →

Renovera ladan, del nitton

/ Peter / Lämna en kommentar

För några veckor sedan inköptes tio stycken K-plyfa (Konstruktions-Plywood). Efter att ha 20160903_101556097_iOSsnubblat på dessa tillräckligt länge tyckte jag att det var dags att få bort dem. Det finns ett utrymme bredvid spannmålsrännet. Förr var det ett hönshus, men efter att Holger byggde om en del av stallet och gris-stian till garage, maskinhall och verkstad, höjdes taket och isolerades med sågspån. Dock lades det inget riktigt golv – planen var att göra det någon gång i framtiden. D.v.s nu. Om man skall pressa några nya höbalar och halmbalar så behövs det utrymme att stuva dessa. De andra magasinen och hallarna är det maskiner och balar i.

Fortsätt läsa →

Renovera ladan, del arton

/ Peter / Lämna en kommentar

Golvet på spannmålsrännet/taket i stallet behövde bytas ut. Jag hade trampat igenom 20150727_160401104_iOSför ett tag sedan så det var lika bra att åtgärda innan någon skulle ramla igenom helt. Golvet/taket har ändå hållt förvånansvärd väl, efter att haft många ton spannmål på sig genom åren. Nu är spannmålen borta sedan länge och det har mest varit en uppsamlingsplats för trädgårdsmöbler, bildäck och annan bråte.

Det var bara att sätta igång och städa. En kärra ställdes utanför fönstret så det gick lätt att kasta ut det gamla virket för vidare transport till deponi.

Fortsätt läsa →