Slåttergubben

»Hästfibla», Arnica montana L.
Slåttergubbe, hästfibla, bergfibla (Arnica montana), en korgblomstrig ört med en rosett av brett avlånga blad, från vilken höja sig 25—30 cm höga stjälkar med ett eller annat par blad och några stora korgar med något klibbhårig holk och mörkgula blommor. Den är spridd på helst något fuktig ängsmark i södra och mellersta Sverige, dock med mycket ojämn fördelning. Den har av gammalt haft anseende som läkemedel för behandling av sår och ömhet och upp-köpes fortfarande av apoteken, d. v. s. detta gäller själva blommorna i torkat tillstånd, vilka utmärkas av en egendomlig arom.

slattergubben

Det svenska namnet liemannen slåttergubbe ( Arnica montana) skall inte förväxlas med slåtterfibbla (Hypochaeris maculata) eller slåtterblomma (Parnassia palustris). Det börjar bli mer och mer sällsynt med slåttergubben, både sådana gubbar som som vevar omkring med liarna och  själva blomstren. Förr i tiden – när blomsterängarna och slåtterängarna existerade som kraftfoder åt djuren – höll man noga koll på när slåttergubben blommade. Slåttergubben, eller hästfibblan, är en av många arter som trivs på gamla betesmarker och slåtterängar. En gång i tiden var dessa ängar av stor betydelse för jordbruken – ju mer ängshö en bonde kunde slå desto fler djur kunde han hålla och ju fler djur desto mer gödsel att sprida – vilket i sin tur gav större skörd.
Ängen är åkerns moder” som talesättet lyder.

Fortsätt läsa

Att hässja hö.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.

Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.

Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.

DSC_3808Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa

Förberedelse för hässjning: Sista vändningen

Idag blåste det rejält och var samtidigt sol. Jag slog gräset i tisdags, vände det första gången i onsdags, vände det andra gången i torsdags och tredje gången idag, fredag. Man bör inte vända höet fler gånger än tre. Varje gång man vänder så minskar mängden fröer, örter och andra bra-att-ha näringsämnen i fodret. Vände en del med gaffelsidräfsa och en del för hand med högaffel. Holger och Wiggo var med och höll mig sällskap.
Fortsätt läsa