Vädret är ytterst märkligt. Prognoserna ändras hela tiden, gärna flera gånger om dagen. Regn, sol, regn, sol, regn, nej det blev visst sol trots att både yr.no och smhi.se lovade regn och tvärtom. Man kan ju inte låta bli att undra om de använder sig av bondepraktikan.
På lördag är det tänkt att göra en långhässja. Så trots konstigt väder slog jag gräset på gule ågern. Wiggo och Holger var med. När yttervarvet var färdigslaget på sista ängen, kom givetvis ett par droppar regn…
Nyslagen vall på ängen som inte är till nån nytta egentligen. Smal. Lång. Bäck. Stängsel. jobbigt.
Christine hade gjort en blåbärspaj av bären vi pillade i söndags…fick humöret på topp igen! En halv paj senare och ett par liter vaniljsås somnade jag gott i soffan.
Tjörnbo 
Fint med entusiaster som tar sig an ”överloppsytorna”. EU-bidrag?
GillaGilla
Nej, inga stöd eller bidrag. Om man binder upp sig i såna femårsperioder så kan det bli jobbigt fjärde-femte året när/om man inte hunnit med åtagandena. Personligen är jag litenavfuktning åsikten att om man inte klarar av eller orkar ta hand om sin mark utan stöd eller bidrag så kan man lika gärna sälja marken eller arrendera ut. I vissa fall är stöden bra, i alla fall sedan de ändrade reglerna förra året. Innan dess kunde man söka bidrag/stöd på allt man hade och sedan pilla sig i naveln resten av tiden. Pengarna kom ändå. Nu ändrades det som sagt förra året med diverse krav att du måste sköta marken – genom ex naturbete eller slåtter minst två gånger om året, för stt få pengarna. Sköter man sig inte blir man återbetalningsskyldiga plus extra procent. Än så länge klarar jag mig utan bidrag. Men det kan ändras – man får se hur det blir längre fram.
GillaGilla
Det är beundransvärt att ta hand det som inte är ”rationaliserat”. Riktigt beundransvärt. Jag kan så lite om bidragsförutsättningarna för jordbruk då jag inte haft anledning att sätta mig in i det så djupt. Så man måste skörda två gånger om året nu i din landsända!
Apropå jordbruk ser jag hur gödsel körs ut på någon avkrok på ägorna där den får ligga kvar. Den sprids inte ut längre. Hur konstigt är inte det i min värld…
GillaGilla
Vissa dumpar gödsel för gott, men oftast brukar man lägga den i en s.k stuka. Om man har lösdrift/ligghall åt djuren. När man mockar ur en sådan hall måste gödseln ligga och brinna ett år eller två innan man kan använda den. Dels så bör gödseln jäsa, känner man i gödseln på vintern är den varm inuti. Dels kommer en fastgödselspridare inte kunna rycka isär gödsel som är för färsk – den måste mogna. Förr fick man ha dyngesta/gödselsta vid lagårn, men det är på tillbakagång med alla nya regler som hittas på. Långt svar på enkel fråga – men troligen ska bonden använda gödseln om ett år eller två – om bonden inte stänger ner lantbruket.
GillaGilla
Vi får hoppas att det kommer till användning men det har legat i minst 4 år nu. Vid vårens plöjning styrdes det bara ihop till en högre limpa och plöjdes och såddes runt. Får se vad som händer. Kul att läsa din blogg hur som haver.
GillaGilla
Pingback: Förberedelse för hässjning – 1a vändningen | Tjörnbo
Pingback: Förberedelse för hässjning: Sista vändningen | Tjörnbo