Att hässja

»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.

a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.

»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
»Såte», hopräfsad hög af hö, större än en »vålm».

»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.

»Volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är »volmat». Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.


»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en redig karl hinna vända 0,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre.

Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa

Första slåttern

Wiggo ville åka med Holger och köra slagslåtter (klippa gräset). Så det fick han göra medan jag gick omkring i närheten och väntade på att de skulle bli klara. En råget och två kid höll mig sällskap. 20160610 - ormvrakEn annan filur som alltid dyker upp när man slår gräset eller slår ner gräset, är ormvråken. Och denna morgonen var inget undantag. Den ryttlade ibland för att osakta dyka ner och kalasa på en råtta eller sork som legat i det nyklippta gräset. Rätt var det var gjorde ormvråken skäl för sitt namn – den dök ner och tog en huggorm som den sedan ryckte isär uppe i en tall i närheten.
Jag gick omkring i hagarna och hamnade tillslut på en av de gamla körvägarna till och från hagmarkerna. Den har inte blivit använd på minst 100 år. Mestadels för att den var gjord att köra med häst och kärra, det vill säga ungefär 1,40 till 1,60 meter bred. Fast på den tiden denna vägen byggdes använde man de gamla svenska måttenheterna. När man skrev ner hur bred vägen skulle vara använde man sig av måttenheten aln.
Fortsätt läsa

Köpt en press

Idag investerade jag i gammal skit nya inventarier. Körde totalt 7,2 mil med en traktor för att hämta två balkärror en en balpress. Jag körde dit, Holger körde hem och jag körde efter i följebil. Gick faktiskt mycket fortare än vad jag trodde.
Total tidsåtgång: 3 timmar inkl lastning

När man får vetskap om att man måste köra långt med en traktor, att det tar x timmar – bör man sätta det i relation till något annat traktorrelaterat. Till exempel att det tar fem-sex timmar i en traktor att plöja åkern framför gården. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Eller att det tar två timmar att betesputsa en hage. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.


Kom hem sent på kvällen och ställde grejorna bakom ladan.

Kupa potatisen & laga traktorn

»Potatisens kupning»

20160608_kupplog001Sedan potatisen blifvit satt, återstår blott att hålla jorden ren och lucker samt att kupa ett par gånger. Och kommer man blott ihåg, att det är lättare att taga en god skörd än två dåliga (nämligen en af ogräs och en af nyttig gröda samtidigt), så skall man nog lära sig att hålla potatisfältet rent. Flitigt bruk af radrensaren eller hackan lönar sig utmärkt, ty ogräset bör icke få lof att frodas, och jorden bör icke få falla samman eller bilda klumpar. Ju mera pulverformad jorden är, desto bättre trifves potatisen, Om tidig kupning försummas blir utbytet mindre. Vi hade en sommar ett fjärdedels tunnland, som vi icke fingo kupadt i rätt tid sista gången. Och skörden blef minst tio tunnor mindre har än på motsvarande stycken, som lågo vid sidan. Och då det var samma potatissort, samma jordmån och samma behandling i öfrigt, så kan jag icke tänka mig annan orsak till den stora skillnaden.

20160608_155906621_iOSI fråga om kupningen är vidare att iakttaga denna regel:Man skall första gången uppkupa jorden på det sättet, att den blir flat upptill och får en liten fördjupning i midten till att samla vattnet i. Ty omsorgsfullt gjorda undersökningar ha visat, att när man kupar på detta sätt (flatkupar), skördas alltid åtskilligt mera, än när man spetskupar. Den sista kupningen bör dock helst vara spetskupning, i synnerhet om man fruktar för potatissjukan, emedan regnvattnet lättare kan fora svampsporerna mer till potatisen, när jordkammen är flat, än när den är spetsig.

20160608_155950423_iOSÄfven om man i de större landtbruken icke kan komma ut med att handkupa potatisen, så skall det dock säkert löna sig, sedan årdret gått n elian raderna, att låta en kupning med handjärn följa efter, och i synnerhet sista gången, ty då gäller det att göra jordkammen så spetsig som möjligt för att hindra potatissjukdomens svampsporer från att tränga ned till potatisknölarna, om sjukdomen under loppet af sommaren skulle angripa blasten.


Idag kupades potatisen. Istället för den gamla kupplogen, användes den ”nya” som jag skruvade på i fjol. Läs mer här. 

Det gick så lätt att dra en kupplog efter en mindre traktor. Raderna blev raka och fina.
Annat var det förr;

»Rotfrukters rensning»
Vid gallring och handrensning af betor, kålrötter, rofvor och potatis bör en redig dräng eller två quinnor bör hinna 1,528 – 1,610 m. på rad. Ett hjon hinna 890-1,068 m. på rad, då det förut är kördt med hästhacka mellan raderna.  Vid rensning med handhacka bör ett vandt hjon hinna att hacka emellan plantorna i raden 890-1,068 m. Halfv- eller hela idioter bör icke befattas med rensning i med att de oftare rensa bort rotfrukterna än ogräset.


»Kupplog»,
plogformigt redskap, med vändskifva åt båda sidor, användes för »kupning» och för att upprensa vattenfåror i tegplöjd åker.

20160608_155512214_iOS
Vid kupning använder man sig av en kupplog, som skiljer sig en från en vanlig plog. En vanlig plog har en vändskiva som lägger jorden till höger, medans kupplogen har en skiva på varje sida som skrapar upp jorden och lägger på sidorna. Kupning innebär att jord läggs upp så att rötter eller rotknölar inte ska hamna ovan jord. I synnerhet potatis kan behöva kupas, eftersom den förstörs – blir grön, giftig och oätlig – om den nås av solljuset. Kupningen utförs med årder, kupplog eller hacka när potatisblasten börjar synas. Alla delar av potatisplantan som nås av ljuset blir giftiga.


Vänster fäste som lyftarmen sitter i hade gått av på ena traktorn. Reservdelar köptes och man fick ta av hjulet, skärmen, lossa en trumpeten (bakaxeln), tömma på olja, byta del och sätta ihop allt igen.