Eldade och satte potatis

/ Peter / 2 kommentarer

Dagen började tidigt. Wiggo vaknade fem och ville åka till gården och greja. Dagens projekt blev att elda upp åtta vagnslass med träd och grenar som vi tog ner förra helgen vid maskinhallarna.

20160319_064345112_iOS

Vi började elda klockan sju på morgonen, sen blev det frukost klockan halv tio. Wiggo hade redan ätit frukost nere vid elden, men försåg sig gärna en gång till vid frukostbordet.
Vi fortsatte elda fram tills klockan tolv då vi grillade korv.
Detta var så spännande att Elin tog sig en tupplur i skrindan. Fortsätt läsa →

Det är ren skit!

/ Peter / 2 kommentarer

»Stallgödsel»
Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt.

»Olika slag av gödsling»
För jordens gödning har i regel husdjurens spillning varit det första och oftast enda medlet, varav ock dennas benämning »gödsel» härrör. Husdjursskötseln har därför i allmänhet varit en förutsättning för ett oavbrutet åkerbruk, och där husdjursskötseln i och för sig varit mindre lönande, har den betraktats som »ett nödvändigt ont» för gödselbehovets fyllande. Numera strävar den kunnige jordbrukaren att, så mycket omständigheterna det medgiva, fördela gödslingen i givor, som i mängd och de ingående näringsämnenas proportioner avpassas efter de olika växtarternas behov.

»Gödselstad, dynesta’»
anordning för gödselns från våra husdjur tillvaratagande och lagring. G:s utformning rättar sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans med träck och strö. Eller också söker man särskilja urin och träck och lagra dem var för sig. Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans.  För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin.  Detta låter sig göra vid användning av torvströ, men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av halm.

Under veckan körde vi till en av granngårdarna och hämtade koskit. Naturlig gödsel. Denna koskit sprids manuellt medelst grep ut på den åker som de väldigt tidiga potäterna skall sättas på.

20160318_164809979_iOS

Denna gödsel kommer från granngårdens Limousinkreatur. Så naturligt det kan bli. Tag e ‘gran hö, och kanske lite ensilage, blanda i nät-, blad-, löpmagen och våmmen ett tag och ut kommer det den naturliga vägen och läggs till vila i dyngestan‘.

Fortsätt läsa →

Vårplöjde för tidiga potatisar

/ Peter / 2 kommentarer

»Plog», redskap, vilket skär jorden i tiltor och vänder dessa.
De plogliknande redskapen synas i äldsta tid hava saknat
vändskiva och således hava endast luckrat men ej vänt jorden och därför egentligen böra räknas som årder.

»Plöjning» avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.

Idag blev det markförberedning för de mycket tidiga potatisarna. Det skadar inte att få vänt jorden så att den får ligga och gotta tills sig innan man strösslar dynga och jordfräser innan själva sättningen.

Om vilka sorter som skall sättas i år kan man läsa här.
Det kan vara bra att veta hur man ställer in (teg)plogen. Det kan man läsa här.

Jag får nog skriva ett mera utförligt inlägg om markberedning när det kommer till plöjning…

20160312_104131547_iOS

I år har jag förberett för ett litet experiment.
Vi har under de senaste två åren röjt i en beteshage och jag har en idé om att sätta ‘skogspotäter’ eller vad man skall kalla det. Endast för skojs skull. Det kommer att bli intressant. Vad som var intressantare var själva plöjningen som har gått i två omgångar med en plöjning i höstas, sen fräsning, och nu plöjning igen. Detta på grund av alla trädrötter som skall ryckas upp så att inte kupplogen (potatissättaren) går sönder.

Fortsätt läsa →

Råsten? När det finns GPS?!

/ Peter / 1 kommentar

>>Rågång>> kallas med vissa märken å marken betecknad gränslinje, som omsluter ett skifteslag och som sålunda från varandra skiljer fastigheter, som tillhöra olika skifteslag.

Råmärken äro:
1. Rå och rör, som utgöras av femstensrör: en hjärtsten i mitten vilar å en häll 2 fot under jorden och når 3 fot ovan jord samt omgives av 4 mindre stenar; å hällen under hjärtstenen skall rågångens väderstreck vara inhugget, varjämte rågångens riktning från femstensröret utmärkes genom en sten, s. k. utliggare, som sättes på ett avstånd av högst 20 fot därifrån.

2. Fasta märken, som av gammalt erkänts för laga skillnad och som äro av den natur, att de icke kunna av människohand rubbas eller av sig själva försvinna, räknas i saknad av laga rå och rör såsom laga gränsmärken. De fasta märkena (berg, åar, sjöar m. m.) förses med-utuggare på högst 60 fots avstånd.

3. Rågata upphuggen genom skogsmark, 6 fot bred, med visare på högst 1,000 f. avstånd från varandra. Jordabalken 12 kap., Skiftesstadgan 5 kap.

Jag tänkte egentligen endast posta ett inlägg innehållandes ett fotografi på en gammal råsten. Efter en stunds fundering kom jag fram till att jag kan ju lika gärna förklara vad en råsten är för något. Men då bör jag ju även berätta om rågång, rör i berg, hål i berg, hjärtsten, hällar, utliggare och rågångar.

Så i vanlig ordning spårar det ur innan det ens har börjat.

Allt som oftast när gränser/tomter skall mätas ut på nytt – antingen genom att fastställa en gräns till ett modernare mått, eller att en tomt skall skapas – är det bra att hålla den gamla kunskapen vid liv. GPS i all ära men man måste ju först ha en referenspunkt att utgå från. Om man inte har någon koordinat alls är GPS’en värdelös. Om man inte har ordning och reda så vet man inte var ens referenspunkter finns, exempelvis en råsten.

Fortsätt läsa →