»Stallgödsel»
Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt.
»Olika slag av gödsling»
För jordens gödning har i regel husdjurens spillning varit det första och oftast enda medlet, varav ock dennas benämning »gödsel» härrör. Husdjursskötseln har därför i allmänhet varit en förutsättning för ett oavbrutet åkerbruk, och där husdjursskötseln i och för sig varit mindre lönande, har den betraktats som »ett nödvändigt ont» för gödselbehovets fyllande. Numera strävar den kunnige jordbrukaren att, så mycket omständigheterna det medgiva, fördela gödslingen i givor, som i mängd och de ingående näringsämnenas proportioner avpassas efter de olika växtarternas behov.
»Gödselstad, dynesta’»
anordning för gödselns från våra husdjur tillvaratagande och lagring. G:s utformning rättar sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans med träck och strö. Eller också söker man särskilja urin och träck och lagra dem var för sig. Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans. För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin. Detta låter sig göra vid användning av torvströ, men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av halm.
Under veckan körde vi till en av granngårdarna och hämtade koskit. Naturlig gödsel. Denna koskit sprids manuellt medelst grep ut på den åker som de väldigt tidiga potäterna skall sättas på.
Denna gödsel kommer från granngårdens Limousinkreatur. Så naturligt det kan bli. Tag e ‘gran hö, och kanske lite ensilage, blanda i nät-, blad-, löpmagen och våmmen ett tag och ut kommer det den naturliga vägen och läggs till vila i dyngestan‘.
