”Skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar…”
Även om de flesta inte kan det exakta citatet så har de flesta i varje fall någon gång under sin levnad troligen hört eller läst (och glömt) orden i någon form, antingen från bibeln eller någon annan form av media.

Orden ”ploga” och ”plöja” är rätt så snarlika. För de som bor på landet och/eller har anknytning till lantbruket finns det en klar skillnad mellan orden. Om du frågar en bonde skulle han eller hon troligen svara något i stil med;

-Plöjer gör man på en åker med en teg- eller växelplog, men aldrig med en kultivator eller ett årder. Plogar gör man på en väg med en snöplog för att hålla vägen fri från snö.

I det första fallet använder man en plog för att skära upp och vända tiltor, exempelvis på en åker. I det andra fallet sysslar man med att skyffla undan snö med hjälp av ett plogblad. Kombinationen mellan plöja och snö fanns i min värld bara i uttrycket ”plöja i snö” vilket innebär att man plöjer åkern när den första snön kommit och innan tjälen gjort det omöjligt att få ner plogen i jorden. Plöjer man i snö har man troligen endera kört av vägen med bilen, eller varit så sen med jordbearbetningen att det hunnit snöa på stubbåkern.

Jag vet inte om det har med åldern att göra, men vi använder bara ploga i bokstavlig betydelse. Men plöja kan användas i en mer överförd, bildlig betydelse. Man kan plöja igenom en tjock bok eller plöja ned sitt kapital i olönsamma affärer. Vidare kan åldern ha plöjt fåror i pannan och orienteraren ha tvingats plöja sig fram genom sly och snårskog.

Snöröjning är en term som är överordnad snöplogning. Man kan röja snö på många olika sätt. Genom att skotta, sopa, skyffla, ploga, hyvla eller på annat sätt, till exempel med hjälp av en snöslunga, kan man få bort snön.

Användningsområdet för verbet ploga utsträcker sig även till plöjning av åker. Enligt Nationalencyklopedin är ‘ploga’ och ‘plöja’ (av fornsvenskt ‘plöghia’ bildat till plog) synonyma uttryck. Jag citerar: -”Åkern var just plogad.”

Här skulle jag själv använda ordet plöja. Ploga är för mig ett ord för snöröjning. Enligt Nationalencyklopedin har emellertid ‘ploga’ använts i betydelsen ‘plöja’ ända sedan år 1604, men det vore intressant att veta hur många som i dag uppfattar båda orden som synonyma.

När man gräver vidare hittar man snart att ordet ‘plog’ är väldigt gammalt. Verbet “plöja/plough” – att använda en plog – är från tidigt 1400-tal i engelskan och från 1500-talet i svenskan. Ordet ‘snöplog’ är däremot inte så gammalt, men mycket äldre än man skulle kunna tro ändå. Första gången jag hittat som ordet ‘Snowplow’ förekommer är i en text från New Hampshire i USA år 1792. Det framgår inte när ordet användes första gången i Swerige, men det finns en gammal text från i Svenska Akademiens Ordbok, SAOB från 1805;

-“Vägarne här, der man aldrig plogat, äro (alla) lika stora.” Och från 1831;
–“Förra veckan skulle timmerkörare på sjön Molnbyggen i Leksand ploga sig väg.”

Alltså långt innan den motordrivna snöplogen kom i bruk. Antagligen – jag gissar – är det inte direktöversatt av ‘snowplow’ utan ett ord som bildats parallellt i Sverige. Helt enkelt från funktionen att röja upp en körbar fåra i snön.

Man kan även använda “plöja” i överförd, abstrakt betydelse, exempelvis att plöja igenom en bok. Men man kan å andra sidan inte ‘ploga’ igenom en bok. Och nu kommer det intressanta; anledningen skulle vara att ordet “plöja” innehåller omljud, och omljud är ett äldre sätt att konstruera verb än plog/plogar, och eftersom ordet ‘plöja’ är äldre än ‘ploga’ så använder man det lättare i överförd betydelse.

Ännu en gammal skrift jag hittade från 1843 lyder;
“Kristendomen, som . . plogade vägen för en ny tid.”
En annan skrift från 1841; “Det gevär, som väg oss plogat ur Dädret utaf tjugu strider.”
Det äldsta jag hittat är ‘Plogbar’ – ‘Om mark som kan plöjas’. -Ur en vetenskaplig avhandling från 1748.

Om man skulle tala om något slags gemensamt “språkminne” som en talande befolkning har, minns man inte så långt tillbaka i tiden att det skulle ha någon betydelse. Det borde inte spela så stor roll om ett ord först nedtecknats 1438 eller 1897. Ingen av oss nu levande kan minnas så långt tillbaka i tiden ändå, inte ens med hjälp av äldre generation levande heller. Snarare har det kanske “alltid” – eller sen man hade slutat bilda verb med omljud då – funnits ett parallellt bruk av orden ploga/plöja som vi har glömt bort, eftersom man numera oftast utgår från skriven text när man bestämmer sig för “vad det egentligen heter”. För det heter ju det som man säger, naturligtvis! Precis som när man skriver eller läser gammalswenska – man skrev som man talade. Exempelvis så nedtecknades ordet ‘Jul’ som det låter, till ‘Jwl’.

Eftersom de svenska bönderna minskar i antal så torde antalet människor som pratar om att de skall ‘ut och plöja åkern’ minska även de. Fast jag vet att i vissa dialekter är det vanligt att man skall ‘ut och plöja snö’.

Eftersom jag trots allt inte är allvetande, fick jag titta i SAOL och Nationalencyklopedin, gamla tidskrifter och böcker och annat skit. SAOL godtar “Åkern var just plogad”, så det avgör väl saken. Sen att det enligt mig är helt fel är väl en annan sak.

MEN, Eftersom SAOL försöker sudda ut skillnaden mellan två distinkt olika verb så bör man fundera över följande;
–Det finns SM i plöjning. 
–Det finns inte SM i plogning.

En smått obskyr tävling är knappast ett bevis på att det är två ”distinkt olika verb”. För den som är intresserad finns både tävlingen ”International Plowing Match” och ”The Annual Autonomous Snowplow Competition” – där den ena är en tävling i plöjning och den andra en tävling i snöplogning. Att det är “två helt olika tekniker och maskiner” är irrelevant, eftersom varken ordet ‘plöja’ eller ‘ploga’ utgår från maskinens exakta tekniska egenskaper, som i centrifug-centrifugera till exempel, utan båda betyder röja väg. Det ena i jord, det andra i snö. Om nu folk tyckte att den hästdragna snösvängen skulle heta plog så fanns det väl en anledning. Man kallade inte slåttermaskinen för exempelvis “sensommarplogen”.

Sammanfattningsvis enligt SAOL kan man plöja snö likaväl som man kan ploga den, och att man kan ploga åkern likaväl som man kan plöja den. Och att man dessutom, om man vill, kan använda ordet ploga i överförd betydelse. Fast enligt mig kan de ju stoppa upp sin ordbok i röven.