Utsikt med 65 års mellanrum.

En kulen och grå januaridag runt år 1955 togs fotografiet nedan, antingen med en gammal bälgkamera eller kanske användes en nymodighet som en kamera utrustad med spegelreflex,. Båda nämnda kameror står numera står som prydnad hemma i bokhyllan.

Byns lanthandel ligger till höger i bild med bostadshus/lanthandel med tillhörande lagerlokal. Byggnaderna ligger på toppen av en backe, eller som vi säger här på Tjörn, en lid, ”lia”. Handlar’n hette Oskar och var nära släkt till mormor. Alltså kallas backen för ”Oschkars li”.



»LI(D)»

backsluttning, brant backe. ”Lien ä brant, liarna ä svåra”. Svea, Götaland.  liþ, lid, lidh, f. backe, bergsluttning. 

»Drag-lid»,
 f. backe, som bär uppför; der 
hästarne måste draga lasset.

– Ur SVENSKT DIALEKTLEXIKON, Ordbok öfver svenska allmogespråket

AF JOHAN ERNST RIETZ, ph. d:r, kontrakts-prost, ledamot af k. nordstjerne-orden, riddare af k. danebrog, medlem af k. vitterhets-, hist. och antiqv:s akad., k. samf. för utgifv. af handskrifter rörande skandinaviens hist., k. vitterhets-sällskap. i göteborg, fysiogr. sällskap. i lund, k. danska sällsk. för fädernesl:s hist. och språk, k. nordiska fornskrift-sällsk. i köpenhamn, k. tyska sällsk. i königsberg, sällsk. för pommerns hist. i stettin, finska literatur-sällskap. i helsingfors, hedersledamot af fornminnesföreningarne i nerike och södermanland.
C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG / LUND 1962.

Denna upplaga utgör en fotolitografisk reproduktion av den år 1862—1867 utgivna upplagan.


På den tiden vi körde hem hö med hösvans, lärde man sig snabbt, att när man skulle uppför lia‘, gällde det att ha fart. Rejält med fart. På den tiden var lia‘ mycket brantare och sämre än vad den är i dag, och traktorföraren tog sats från byvägen, tryckte gasen i botten på ettans växel och så bar det iväg. Lia’ är egentligen bara den brantaste, 65 meter långa delen upp mot handlar’n, och när traktorn stegrade på bakhjulen, svängde man med styrbromsarna.

Åsen på ett tak sticker upp i gluggen mellan handlar’n och lia‘ och man ser även taket på två lagårdar som går parallelt med vägen upp mot lia’. På gården längst bort (åstaket) bodde Gunnar och i huset mitt i bild, med tillhörande lagård, bodde Gunnars bror med fru, Karl-Erik och Helga Nilsson.

Utsikt över Långåkrarna, Hemåkrarna och Spjäla’,  januari 1955


Numera tillhör lanthandeln en förgången tid och har ”nya” ägare. Gunnars gård har nya ägare och Karl-Eriks gård har övergått i händerna på barnbarnet Daniel med fru Lisette, som har byggt ut huset, och även håller på att bygga nytt fårstall. Hitom lanthandeln syns gaveln på sommarstugan som Karl-Erik byggde i början 1970-talet.

Samma utsikt som ovan, januari 2019. Vinbärs- och krusbärsbuskar har tillkommit, samt äppelträd och ett litet trädgårdsland för odling av sallad, morötter, gråärt, rödbetor, rädisor, svartrot m.m.


För er som är intresserade om hur Tolleby var förr, läs om gravfältet , Tolleby Uppegård samt titta på panoramat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.