Hur kör man gaffelsidoräfsa?

»Hövändare»,
”landtbr., körredskap, som man använder att vända det slagna höet för att befordra dess torkning. Af hövändare finnas hufvudsakligen två konstruktioner: den engelska, där höet sättes i rörelse af på en roterande axel sittande gafflar, och den amerikanska, försedd med fram- och återgående gafflar, som kasta höet bakåt. Hövändare användas jämförelsevis föga i Sverige…”

-Nordisk Familjebok, 1910

Många ”hövändare” är egentligen en kombimaskin. Det betyder att maskinen kan utföra två eller flera moment, varav ett moment utföres bra och de andra momenten utföres mindre bra. När det gäller de i folkmun omnämnda ”hövändarna”, kan dessa maskiner oftast både vända hö och stränga hö. För att krångla till det ytterligare finns det flera olika typer av maskiner som kan vända hö; solfjäderräfsa, sprätt, rotorhövändare, gaffelsidoräfsa m.fl. Vanligast nu för tiden om man skall göra hö, torde vara rotorhövändare.

En rotorhövändare är en hövändare som endast kopplas till traktor och således drivs av kraftuttaget. Höet sprids jämnt över fältet, likt en tunn matta och rotorerna är monterade i bredd (i traktorns körriktning) och har nästintill vertikal rotationsaxel (lite lutande gör att materialet tas upp bra och slängs iväg längre). Modeller med 2 till 10 rotorer finns. På varje rotor finns 6-8 rotorarmar som i änden har fjädrande räfspinnar, som slungar höet bakåt. Tvårotorig hövändare finns även som en kombinerad maskin, en sådan har två avtagbara strängformarrullar (eller annan anordning) för att även kunna stränga höet, vilket annars görs med en speciell strängläggare. Rotorhövändare finns såväl för bogsering som burna (max 8 rotorer) i traktorns trepunktslyft och omställning till transportläge kan göras såväl manuellt som hydrauliskt.


”Goda hästräfsor, som göra vida bättre arbete än handräfsor, fås till olika pris, och för höberedningen har man hövändare af utmärkt beskaffenhet, ja, i England användas äfven maskiner till höets på- och aflassning. ”

-Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet, 1873 – 1875


 

En sidoräfsa

En sidoräfsa eller gaffelsidoräfsa, har räfspinnarna monterade några stycken bredvid varandra på en axel. Många grupper av axlar är fästa på ett band som har rotationsaxeln i traktorns färdriktning. Detta gör att sidoräfsan som namnet antyder räfsar höet åt sidan, som hamnar i en lös sträng. Arbetsbredden är 2 till 3 meter beroende på modell och likt rotorhövändare drivs den av traktorns kraftuttag. Idag används inte sidoräfsan förutom i småskaliga- och hobbyjordbruk då strängarna inte torkar gräset lika bra som när det är utspritt på fältet som rotorhövändaren gör. Den längre torktiden ökar risken för att höet ska bli förstört av nederbörd. En sidoräfsa eller gaffelsidoräfsa fungerar enligt mig bättre att stränga med än att vända med. När man vänder hö med en sidoräfsa håller man ganska högt varv på traktorn så att höet slungas iväg en bit i luften. När man stränglägger kör man lågsammare.


»Hästräfsa»,
landtbr., åkerbruksredskap, som har till ändamål att hopsamla de efter bindningen på åkern kvarliggande sädesstråna samt att sammanrafsa höet på vallar och jämna ängar. De amerikanska

Hästräfsa af öfverums tillverkning (amerikansk modell).

hästräfsorna äro de fullkomligaste och ha vunnit stor användning äfven i Sverige. En sådan består af en på två hjul gående ställning, i hvilken krökta järntenar äro fästa, som hvar för sig höja och sänka sig efter markens ojämnheter. Räfsan dragés af en häst, och framtill, på ett särskildt säte, sitter köraren, hvilken kan genom en enkel mekanism på en gång upplyfta alla järntenarna och sålunda aflägga det hopsamlade ”räfset”. 


”De förnämsta slagen af landtbruksmaskiner äro ånglokomobiler och explosionsmotorer, plogar, harfvar och vältar, hästhackor, sånings-, slåtter- och skördemaskiner, hästräfsor och hövändare, tröskverk och klöfvernötare, sädesrensnings-, sädessorterings- och Frörensningsmaskiner, kvarnar, hackelsemaskiner, mjölkningsmaskiner, mjölkccntrifuger (separatorer), pastöriseringsapparater samt kärnor och smörältningsmaskiner. ”

-Nordisk Familjebok, 1910


Hur gör man då för att vända hö med en sidoräfsa?
Det första varvet kallas för yttervarvet. Om man inte har vänt gräset förut på fältet, kör man tvärtemot hur man gör när man slår gräset. Man kör det första varvet – yttervarvet –  i vänstersvängar med traktorn på högt varvtal och kastar gräset in på fältet.

Redo för yttervarvet

När man kommit tillbaka till den plats man började yttervarvet, vänder man och kör tillbaka, och kastar tillbaka gräset där det låg. Denna gång kommer det att bli en dubbel sträng med gräs längst med kanterna på hagen. Man kör denna gång på lägre varvtal, så man inte kastar ut gräset på hâggåln. När man kört yttervarvet och omvänt yttervarv tillbaka, fortsätter man att köra i högervarv. Man skall alltså denna gång kasta gräset åt vänster, på den lediga raden där det inte ligger gräs.

Vi tar det igen, eftersom sidoräfsan kastar gräset till vänster, kör man yttervarvet i vänstersväng, så man får en ren väg längst med kanterna. Sedan vänder man och kastar tillbaka gräset man nyss flyttade inåt fältet, utåt fältet så att nästa rad blir ren. Sedan kör man endast högervarv och kastar gräset hela tiden åt vänster. Detta kommer resultera i att det blir en väg i mitten på hagen där det inte ligger gräs. Nästa gång man vänder, börjar man i mitten på hagen, kastar gräset och vänster inåt hagen. När man är färdig andra gången kommer det att vara rena kanter i hagen. Sen håller man på så tills gräset blivit hö.

Efter att ha läst igenom ovanstående text, inser jag att eftersom jag vet hur man gör, är texten hur informativ som helst. Men egentligen är den troligen högst förvirrande. Det är väl lika bra att komplettera med en illustration…?


Första vändningen

Först kör man yttervarvet. Räfsan kastar gräset åt vänster, dvs inåt fältet.

 

Efter yttervarvet, vänder man och kör tillbaka strängen man just kastade inåt fältet. Gräset kastas alltså tillbaka där det låg från början, med skillnaden att det nu är vänt. Man forsätter därefter att köra medsols.

 

När man är färdig med första vändningen kommer fältet att se ut så här; i mitten finns det en gräsfri gata. Gräset har ju kastats till vänster när man kör upp och ner på fältet.


Andra vändningen
När man skall vända gräset nästa gång börjar man i mitten och kastar tillbaka mot fältets mitt. När man är färdig med andra vändningen börjar man om enligt första vändningen nästa dag o.s.v.

Man börjar i mitten och gräset kastas åt vänster, dvs mot fältets mitt

 

Sista varvet på andra vändningen kommer se ut så här. Man har kastat tillbaka gräset mot fältets mitt och har en ren ytterkant.


Man vänder gräset tills det blir hö och sedan tar man tillvara höet genom antingen göra höbalar eller köra in det som löshö under tak. Perfekt väder för att göra hö är strålande sol med tillhörande vind i minst fem dagar, alltså ungefär lika lång som en normal svensk sommar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.