Hur kör man gaffelsidoräfsa?

»Hövändare»,
”landtbr., körredskap, som man använder att vända det slagna höet för att befordra dess torkning. Af hövändare finnas hufvudsakligen två konstruktioner: den engelska, där höet sättes i rörelse af på en roterande axel sittande gafflar, och den amerikanska, försedd med fram- och återgående gafflar, som kasta höet bakåt. Hövändare användas jämförelsevis föga i Sverige…”

-Nordisk Familjebok, 1910

Många ”hövändare” är egentligen en kombimaskin. Det betyder att maskinen kan utföra två eller flera moment, varav ett moment utföres bra och de andra momenten utföres mindre bra. När det gäller de i folkmun omnämnda ”hövändarna”, kan dessa maskiner oftast både vända hö och stränga hö. För att krångla till det ytterligare finns det flera olika typer av maskiner som kan vända hö; solfjäderräfsa, sprätt, rotorhövändare, gaffelsidoräfsa m.fl. Vanligast nu för tiden om man skall göra hö, torde vara rotorhövändare.

En rotorhövändare är en hövändare som endast kopplas till traktor och således drivs av kraftuttaget. Höet sprids jämnt över fältet, likt en tunn matta och rotorerna är monterade i bredd (i traktorns körriktning) och har nästintill vertikal rotationsaxel (lite lutande gör att materialet tas upp bra och slängs iväg längre). Modeller med 2 till 10 rotorer finns. På varje rotor finns 6-8 rotorarmar som i änden har fjädrande räfspinnar, som slungar höet bakåt. Tvårotorig hövändare finns även som en kombinerad maskin, en sådan har två avtagbara strängformarrullar (eller annan anordning) för att även kunna stränga höet, vilket annars görs med en speciell strängläggare. Rotorhövändare finns såväl för bogsering som burna (max 8 rotorer) i traktorns trepunktslyft och omställning till transportläge kan göras såväl manuellt som hydrauliskt.

Läs mer

Hur kör man gaffelsidoräfsa?

»Hövändare»,
”landtbr., körredskap, som man använder att vända det slagna höet för att befordra dess torkning. Af hövändare finnas hufvudsakligen två konstruktioner: den engelska, där höet sättes i rörelse af på en roterande axel sittande gafflar, och den amerikanska, försedd med fram- och återgående gafflar, som kasta höet bakåt. Hövändare användas jämförelsevis föga i Sverige…”

-Nordisk Familjebok, 1910

Många ”hövändare” är egentligen en kombimaskin. Det betyder att maskinen kan utföra två eller flera moment, varav ett moment utföres bra och de andra momenten utföres mindre bra. När det gäller de i folkmun omnämnda ”hövändarna”, kan dessa maskiner oftast både vända hö och stränga hö. För att krångla till det ytterligare finns det flera olika typer av maskiner som kan vända hö; solfjäderräfsa, sprätt, rotorhövändare, gaffelsidoräfsa m.fl. Vanligast nu för tiden om man skall göra hö, torde vara rotorhövändare.

En rotorhövändare är en hövändare som endast kopplas till traktor och således drivs av kraftuttaget. Höet sprids jämnt över fältet, likt en tunn matta och rotorerna är monterade i bredd (i traktorns körriktning) och har nästintill vertikal rotationsaxel (lite lutande gör att materialet tas upp bra och slängs iväg längre). Modeller med 2 till 10 rotorer finns. På varje rotor finns 6-8 rotorarmar som i änden har fjädrande räfspinnar, som slungar höet bakåt. Tvårotorig hövändare finns även som en kombinerad maskin, en sådan har två avtagbara strängformarrullar (eller annan anordning) för att även kunna stränga höet, vilket annars görs med en speciell strängläggare. Rotorhövändare finns såväl för bogsering som burna (max 8 rotorer) i traktorns trepunktslyft och omställning till transportläge kan göras såväl manuellt som hydrauliskt.

Läs mer

Slåttern 2017

Kortfattat kan man säga att skillnaden mellan att göra vita plastbollar fyllda med ensilage och att göra , är en viss skillnad i utrustning, väderberoendet och att man tittar på alla väder-appar man har, samt vädret på TV stup i kvarten.

För att göra ensilage eller hösilage behöver man;
1. En traktor med frontlastare
2. En slåtterkross
3. En strängläggare
4. En plastare
5. Bra väder i två dagar

För att göra riktigt hö behöver man;
1. En traktor
2. En slåttermaskin/slåtterkross/trumslåtter
3. En hövändare
4. En strängläggare (ofta kombimaskin 3+4)
5. Fyra fem nervkittlande dagar med svag vind och sol.

Läs mer

Hässja klöver, bygga tork, greja.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.

Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.

Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.

20160909_174330487_iosVid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.

Läs mer

Efterslåtter

»Efterslåtter»,
skörd av efter första slåttern återvuxet foder, utgör en mycket växlande del av vallväxters hela avkastning. I allmänhet blir efterslåttern större, ju tidigare första skörden sker, varför tidiga sorter, såsom tidig rödklöver, hundäxing och ängskavle lämna större mängd e. än sena sorter, såsom senklöver, alsikeklöver och timotej. Då efterslåtter hös gräsen till stor del utgöres av nya, från rottuvan utvuxna skott, beror dess mängd även av sortens större eller mindre förmåga att å nyo utskjuta sådana, vilken särskilt är ringa hos timotej (jfr Gräs, Slåtter), stor däremot hos lucern, klöver och andra djuprotade baljväxter. Återväxten under sommaren är spädare och näringsrikare än den i mer utvecklat tillstånd tagna huvudskörden, men blir senare på hösten mer vattnig, näringsfattig och ofta behäftad med parasitsvampar samt därför ett mindre värdefullt foder. På grund av eftersommarens och höstens fuktiga väderlek är ofta svårt att torka efterslåtter till hö, även om den hässjas, och därför tillgodogöres den vanligen till bete, stundom till pressfoder.


20160904_144835286_iOSJag har under en tid varit nyfiken på om mediumpressen klarar av kort gräs. Efter att ha kollat vädret fram och tillbaka, slog jag gräset med den ”nya” Aktiv Sprintern. Den klippte väldigt bra. Givetvis så har den sömnige semaforen till meteorolog ändrat åsikt fortare än en vindflöjel, och spår nu regn och dimma från och med i morgon, onsdag. Men det är inget annat att göra än att låta gräset ligga och dra sig tills det blir torrt. Förhoppningsvis blir det ett väderomslag innan gräset blir fördärvat och näringsämnena rinner bort alldeles. Eftersom kvällen var ung och barnen fick mat av sin farmor passade jag på att byta slåttermaskin från Aktiv till IH. Detta därför att svärfars gamla IH är den enda maskin jag sett som har ett skärbord till nedre delen av knivbalken. Det nedre skärbordet är till för att raka ihop strängen snyggt när man slår spannmål. Vilket ingen skulle komma på tanken att göra nu för tiden…

Läs mer