Att föda ut en oljetank

Innan kriget (andra världskriget) värmdes mangårdsbyggnaden på gården upp med kaminer och en köksgruva. I kaminerna eldades ofta koks – eller ved, i de fall man vågade ta ner ett av sina dyrbara träd till bräne‘.

Efter kriget var framtidens värmekälla olja. Man skulle värma sitt hus med olja, som var billig och fanns i överflöd. Morfar grävde grävde ut under huset och skapade en källare, där det fanns plats för en rejäl värmeanläggning. I god tid innan oljekrisen på 1970-talet, installerades istället en kombinerad ved/olje-panna i källaren på gården. Jag har för mig att det gick åt runt 20 kubikmeter huggen och staplad ved för att klara vintern på går’n.


”Oljeeldning spar utrymme samt är en renlig eldningsmetod. Ytterligare av värde är att oljeeldning, såvida monteringen är ordentligt utförd, är en renlig eldningsmetod och att transport av kol och koks, aska och slagg bortfaller…..Oljeeldning spar betjäning.”

-Industritidningen Norden, Femtiofjärde årgången, 1926


För runt 20 år sedan var det dags att byta oljetank. Från att i 50-60 år ha haft en oljetank utomhus i trädgården, flyttades en ny tank, som rymde 3 kubikmeter olja, in i källaren. Jag vill minnas att det var precis att det gick att få in åbäket. Och nu var det alltså dags att försöka ta ut tanken igen.

Fick börja med att gräva bort halva uppfarten på går’n.


Nästa steg var att flytta tanken i sidled till rätt höjd med marken utanför källaren. Tanken är inte helt tom utan har runt 400 liter dieselolja i sig


Tanken baxades upp på träklossar och stenar tills den kom i rätt höjd och sedan fick vi vicka den åt sidan mot dörren. Manluckan behövde skruvas loss för de två millimetrarna bultarna stack upp, gillades inte av källaröppningen.


Efter fyra timmar var tanken ute på gårdsplan. Återstår att sätta upp källardörr, karm, fönster och mura upp några trappsteg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.