En vanlig missuppfattning bland folk som inte boende utanför Tjörn, är att det var inlandsbon från Alingsås, Jonas Alströmer, som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel. (Givetvis var det en Tjörnbo som kan ta åt sig äran för detta tilltag, men tyvärr har det förvandskats genom historien och återfinnes icke i någon litteratur…)
Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. Som alla tjörnbor redan vet, infördes potatisen i vårt land (alltså Sverige, inte Tjörn) sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land. Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen.

I Sverige odlas varje år knappt 20.000 hektar matpotatis och cirka 6.000 hektar stärkelsepotatis. Produktionen av stärkelsepotatis sker i huvudsak i Skåne och Blekinge där också förädlingsindustrin finns. Potatisväxtens (Solanum tuberosum) rotknölar, de så kallade potatisarna, är mycket rika på stärkelse och är därför mycket lämpliga att jäsa alkohol ur, dock är processen lite mer komplicerad än spannmål. Potatis innehåller, till skillnad mot spannmål inga eller mycket små mängder enzymer som kan omvandla stärkelse till glukos. Potatisens stärkelse är dessutom inneslutet inom växtcellernas väggar. Stärkelsen utvinns genom att man kokar potatisen i tryckkokare (3-4 ggr atmosfärstryck 150°C ). Då kokningen avbryts och trycket återgår till normalt atmosfärstryck, spricker cellerna och stärkelsen frigörs. Sedan blandas potatis-vatten-smeten med krossat mältat korn där maltets amylas även kan omvandla potatisens stärkelse till enklare sockerarter och efter jäsning erhålles etanol.

---

»Potatisens odling» 

”År det af betydelse att få jorden omsorgsfullt luckrad, innan 
stråsäd sås, så äi det af ännu större vikt att få den djupt 
behandlad och väl luckrad, innan potatisen sättes, ty denna kräfver 
en jordbädd, som är lös icke blott i ytan, utan ock i djupet, om 
den skall utveckla sig med kraft och gifva rika skördar. 

I större jordbruk, där man icke har tillfälle att använda 
spaden, måste jorden gödslas och djupplöjas på hösten eller köras 
djupt med årder tvenne gånger i olika riktningar. Nästa, vår 
harfvas och årderköres djupt. Efter årderkörningen harfvas. Först 
nu uppdrillas jorden i stora drillar med årder. 

Lömska danskar och ärorika sydsvenskar göda på våren. I Öfre Sverige 
håller man på höstgödsling för fin matpotatis. Har höstgödsling 
ej skett, så kan man ju i alla händelser efter vårgödsling odla 
potatis till svinfoder, då gödseln kan läggas i de uppkörda fårorna. 

Vill man, som är att tillråda, använda konstgödsel, till 
exempel 100 kilo chilisalpeter och 100 kilo 20-procentig 
superfosfat, må denna bredsås i öppen fåra. 100 kilo 20-procentigt 
kalisalt bör helst vara sått i jorden hösten förut eller annars tidigt 
på våren, i mars. De angifna gödselmängderna afse en areal af 
en half hektar, eller ett tunnland. 

Potatisen utlägges nu vid sättningen i de Öppna fårorna, 
hvarefter med räfsa för hand påfylles jord genom att man rakar 
den ena drillen öfver potatisen.”

-Ur Småbrukarens bok, 1912

---

Lite om potatissorter
Bintje och King Edward var länge dominerande bland svenska matpotatissorter. Att de fortfarande är stora i odling beror mycket på att de är omtyckta och efterfrågade av konsumenterna, att de ger god avkastning och har en bra kvalitet. Bintje och King Edward är dock känsliga för sjukdomar. Det är ett problem som tyvärr även gäller för flera av de nyare potatissorterna.

Olika egenskaper
Potatissorter kan ha många olika egenskaper. De kan till exempel vara tidiga eller sena, ha olika motståndskraft mot sjukdomar och olika avkastningsförmåga. Sorterna kan delas in på flera sätt;

Färskpotatis – snabbväxande sorter
Dessa är som de låter, snabbväxande och som, om man gör på rätt sätt, är färdiga redan före midsommar. Dessa potatisar går inte  att lagra utan skall ätas nyskördade. Exempel på färskpotatis är Arrow, Swift, Minerva, Rocket, Magda, Riviera, Timo.

Sommar- och höstpotatis – tidiga sorter
Sommar- och höstpotatis går som regel att lagra, men bör ändå helst konsumeras under hösten. Exempel på sorter är Princess, Pentland Javelin, Maris Bard, Solist, Gala, Inova.

Höst- och vinterpotatis
Dessa sorter går bra att lagra och ger därför potatis av fin kvalité även på våren.
Exempel på sorter är Bintje, Annabell, Asterix, Sava, King Edward, Fakse, Folva, Perlo, Melody, RosaGold, Mandel.

---

”»Potatisens hemland är södra Amerika, där potatisväxten finnes vild i Chili och Peru. Till Europa infördes potatis första gången 1565 och till Sverige 1725; men först efter 1762 blef den allmännare odlad i vårt land. Nu odlas potatis från det nordligast bebodda stället i världen, intill världens sydligaste kända delar. Potatisen är utan tvifvel den dyrbaraste och värderikaste skänk, som gamla världen fått af den nya»”

-Ur Jordbrukslärans hufvudgrunder, 1908

---

Som vanligt blir det olika storters potatis satta även i år och jag väljer att fokusera på Rocket, som är en av de allra tidigaste potatissorterna – härstammar från Storbritannien – med välformade, runda knölar (nästan genomskinliga) med vitt kött  och mild välsmak. En läckerhet på bordet. Nästan helt rund är denna nya sort från Storbritannien. På grund av sin mycket snabba tillväxt har den lätt för att bli stor.

King Edward är en gammal sort som introducerades i början av 1900-talet och som idag är en av de mest använda matpotatissorterna i Swerige. Mycket god smak! Om man kokar dessa för hårt faller de gärna sönder. Skalet skiftar i rött och blomfärgen är rödviolett. King Edward har lätt för att bli grön och kräver därför bra kupning. Grön potatis innehåller glykoalkaloider, ett slags gift som i låga doser ger lätt till medelsvår ränneskida’, ont i magen och kräkningar. Om man ändå envisas med att äta grön potatis i stora doser kan man drabbas av apati, yrsel, förvirring och helsot (döden). När vi ändå är inne på det – potatisens naturliga skydd mot bakterier och svampangrepp heter solanin. Solanin är en glykoalkaloid. Om en potatis får en smäll så den tror att den utsätts för ett angrepp eller utsätts för ljus kan potatisen utveckla förhöjda nivåer av solanin. Det är inte solaninet som gör potatisen grön, utan klorofyll. Och grön potatis är no-no-no. Däremot går det utmärkt att använda grön potatis till läggepotäter nästa år.