Att renovera en ryggåsstuga, del 3

Juni 2021

”När kvällen kommer får den late brått”, som ordspråket lyder. Under juni började min semester och det fanns inte så mycket tid att hålla på med ryggåsstugan, inte i början av månaden i alla fall. Istället gjorde jag något annat som fick högre prioritet, det vill säga laga och underhålla vallmaskinerna innan höskörden. Slåtterkrossen behövde svetsas och få ny släpbalk och nya fingrar, knivar och tallrikar, hövändaren behövde få en rotor lagad och pressen behövde en allmän genomgång.
Övrig tid tillbringades på ”schkön”, det vill säga havet. Det var ju ändå semester.

Eftersom jag tidigare skrivit en del om vall och hö och bonneri på sommaren, tänkte jag nu skriva lite om schkön istället. Västerhavet. Hafvet. Saltsjiöön. Tittar man på äldre bra-att-ha-sjökort kan den uppmärksamme upptäcka att i en del fall kan ortnamnen i sjökortet kan ge en hel del vägledning om saker och ting. Jag själv fnissar varje gång jag ser det gamla namnet på den lilla kobben Treven. Som förr hette de Trä-in-kuk. Antar att det var ett smalt sund…

Exemplen på namn nedan är ur en liten bok från 1921: ”Namnforskningar bland västkustens öar och skär” av Hjalmar Lindroth, Albert Bonniers förlag.

Står det exempelvis Grönskär är sannolikheten stor att du hittar kantig klippö som på håll drar åt grönt. Rödkobb visar sig troligen vara en liten rund bergö i röd granit. Svartbådan bör vara en låg klipphäll övervuxen med kolsvart saltlav. Lökskär ser ut som en lök. Levern ser ut som en lever. På Korsholmen (eller Krossholmen efter sitt fornnordiska namn) har någon förmodligen rest ett kors som sjömärke.Ofta har man nytta av lite etymologisk kunskap. Då kan man anta att det på Käringön finns ett kummel (i Bohuslän kallas kummel för käringar) och att det på Valön liksom på Vårdholmen finns ett väl synligt stenröse (västsvenska varde, vale betyder vårdkas, stenröse). På Kärrsö finns förmodligen inget kärr men väl buskvegetation (kärr är ett äldre västsvenskt ord för buskage). Ännu mera svårtolkat är kanske Berlin eller Barlin som finns på ett par ställen på västkusten. Hittar du då en ö med idegran har du förmodligen kommit rätt (barr-lind är den gamla benämningen på idegran). Bringelbärsholmen skulle på modern svenska hetat Hallonholmen. Snöholmarna kommer av ordet snöd, som betyder ofruktsam och kal. Sedan har en närliggande holme fått namnet Vinterholmen när någon namngivare i tämligen sen tid misstolkat namnet.

En bö är en ö?
Här är några benämningar och vad de brukar stå för:
–holme: en låg, bevuxen ö. Exempel Vannholmarna, Flatholmen
–kobb, –kobbe: liten rundad bergö
–klabb, –klubb: brant bergknalle
–skär, –en: distinkt uppstickande klippa. Exempel
–hara, –orna: mindre stenigt skär eller holme
–ören, –örn, –öran: grus eller sand, sandbank, stengrund
–båda (på västkusten uttalat böe eller bö): grynna i ytan (namnet kommer av bud – varning för uppgrundning genom bränning), ex gamla Hunnebådan vid Göteborg.
–flu: översköljt vidsträckt grundområde (namnet kommer av flöda; område som vatten flödar över). Exempel Svartens norra flu, Svartens södra flu, Alneflu’n.
–hälla, -flack: låg, flack klipphäll. ex skäddhälla
–skatan, –skaten: udden

Annars finns det namn där man rätt så enkelt kan lista ut vad som menas; Ålekrågan ser ut som en ålekråga, alltså en liggande storskav, Väggen är en ö med en smal ränna genom, som en jätte hade klyvt med en yxa. Holmen Grå är…grå.

Juli 2021

Brukade aktsamt och med djupaste respekt väcka skärgårdsflanörerna till liv i arla gryning genom att förnöjsamt dra igång en tvåtakts 40-hästars Yamaha från -89 med ljudnivå på 120 decibel. Tuffade på låga varv ut genom det pastorala Morrige kile (Morik) i högra rännan med Grimsholmen på babords sida och Vitlingsävja vid Stockevik på styrbord. Ut i Bäckerö fjord mot Eggeskärs fyr föröver och passerar Ålekråga. Kurs mot Lerskär och Gulskär med Vannholmarna på babord och Utryggen och Utryggsbådan på styrbord.

Passerar nära Svartens norra flu och stryker uppefter Svarten och går förbi Breda Ulle och Höga Ulle, med Långeryggen till babord. Girar mot Alneflu och Alnen och går mot Levern och Stumpen. Förbi Flate Grösslingen mot Dynan, girar mot Pynten och Grösslingarna, där Agro Major förliste och låg väl synlig från land under stormen 1969. Utanför Grösslingarna blir nästa stopp Skagen. Och om man råkar gå för långt åt nortväst hamnar man på Orkney. Tuffar tillbaka och passerar Pater Noster. Går mellan Skethasen, Systrarna och Elloven. Lilla Buskär passeras och kursen går mot Väggen och Vägge Skär. Går mellan Tjörnekalv och Klädesholmen och rundar Mossholmen och kommer in i andra rännan mellan Grimsholmen och Bleket, innan åter hamn.

Ett annat projekt blev att riva av ett läckande garagetak och lägga nytt. Givetvis under de tre varmaste dagarna i Juli.

På lediga stunder mellan garagetaksbytandet, grejades det med hö.

När garagetaket var bytt, höet bärgat och man jagat bort alla badgäster på sjön, fanns det äntligen tid till att fortsätta renoveringen av ryggåsstugan. Nästa steg blev att leta reda på all gammal tegelsten som sparats på genom åren och köra fram den. Det går åt sjukt mycket sten när man murar en skorsten! Och man måste planera lite hur man vill ha det för det blir svårt att ändra senare. Det skulle vara två skorstenspipor samt en sotlucka för spisen. Så vi började skissa och mäta och testa lite med stenarna. Men tillslut blev det rätt bra ändå. Det fick vara eldfast sten på vissa ställen och annan sten på andra ställen.