Harva, så havre, vall och välta

I med att det åter finns får på gården, behövs det foder till både bete och vall. Jag talade med nuvarande arrendator och fick redan i år återta ett skifte. Grannen sår havre åt sig själv och vall åt mig. Nästa år blir det alltså ingen åker på detta skiftet, utan (förhoppningsvis) en frodig vall, fullväxt med örter, blommor och gräs.

32 kilo vallfrö beställdes, lagom åt ungefär 1.5 hektar (15,000 kvadratmeter). En stor säck levererades. Den stora säcken innehöll en del mindre säckar med fröer och alltsammas skulle blandas ihop innan sådden;

Vitklöver sortblandning (Trifolium Repens) – 3 kg
Denna består av 60% vitklöver Klondike, 20% vitklöver Silvester och 20% av den alviska vitklövern Rivendel. Artnamnet ”Repens” betyder egentligen krypande och syftar på de nedliggande stjälkarna som slår rötter från lederna; bladens och blomställningarnas skaft står däremot upprätta.

Tre sorters vitklöfver

 


Käringtand Bull (Lotus Cornculatus) – 8 kg
Käringtand kan bli upp till 4 decimeter hög och blommorna är gula och sitter i stora flockar. Topparna är ofta röda, vilket gör att hela flocken på håll kan sifta i rött. Tanden i namnet är det blad som liknar en huggtand.

 


Alsikeklöver Aurora (Trifolium Hybridum) – 2 kg
Alsikeklöver liknar vitklöver till blommorna, men stjälken växer upprätt, bladen och blomställningarna har kortare skaft och växtens dimensioner är vanligen större vilket gör denna art mer användbar till foderväxt. Namnet kommer från Alsike socken sydost om Uppsala, där Carl von Linné skrev ner växten i Swenskt Höfrö i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens handlingar 1742.

 


Svartkämpar Handelsutsäde (Plantago Lanceolata) – 2 kg
Denna ört är flerårig och blir cirka 10 – 40 cm hög. Blomstängeln bär ett svartbrunt ax och är i övrigt bladlös.

 


Kummin Volhouden (Carum Carvi) – 1 kg
Kummin har en lång historia som kryddväxt. Växten blir mellan 25 – 60 cm hög och blommar från maj till juli, med flockar bestående av 5 till 16 strålar, med eller utan svepeblad. Stjälken är kal, ihålig, strimmig och grenig. Skall ej förväxlas med spiskummin, vars smak är helt annorlunda även om båda kan användas vid matlagning eller bakning. Det förekommer dock att spiskummin felaktigt kallas kummin, exempelvis i recept. Orsaken till denna förväxling är att det engelska namnet för spiskummin är cumin, medans vanlig kummin heter caraway. Även franskans cumin, spanskans comino och nederländskans komijn skall översättas som spiskummin, medans tyskans Kümmel i tyska recept är lika med vanlig kummin. 

 


Olssons gräsblandning – 10 kg
45% Timotej, 15% Rödsvingel, 15% Ängsgröe, 15% Ängssvingel och 10% Engelskt rajgräs
Timotej är ett av de mest allmänna ängsgräsen. Rödsvingel är en ört som tillhör gräsfamiljen, Ängssvingel är ett vippgräs, vilket betyder att dess blomställning består av småax som sitter i sammansatt klase med hårfina agnar så att de bildar en vippa (tänk havre). Ängsgröe är ett gräs som skimrar i blått och engelsk rajgräs växer i tuvor som inte ger blommor.


Timotej Nuutti (Phleum Pratense) – 5 kg

Två sorters gräsfrö blandas ihop


Bakteriekultur Käringtand – 100 g
Detta var något nytt för mig, att man skall blanda ihop bakteriekultur tillsammans med käringtanden. Det är som så att bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa exempelvis 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö. De olika baljväxtfamiljerna har olika kultur. Lusern, sötväppling och serradella blandas med lusernkultur. Käringtand blandas med käringtandskultur etc.

Man tar 0,3 deciliter vatten per kg frö som skall ympas och blandar ihop vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Sedan blandar man ut den grötliknande massan i fröet. Om det är stora mängder kan man nyttja en rengjord tombola (”cementblandare”).  Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra och låt gärna blandningen stå i 12–24 timmar efter ympning. Fuktigheten försvinner och blandningen blir mer lättsådd. Max 2–4 dagar. Blandningen skall stå kallt och mörkt, och här passade ju jordkällaren perfekt!

Det går även bra att så direkt efter ympning, men då måste man röra betydligt mer för att det skall vara bra blandat. Före sådd kan man testa med att hälla upp vallfröet i en plastspann och sen hälla ut det. Fastnar inga fröer på spannens väggar är blandningen torr nog. Om inte, så rör man om tills fröet släpper från spannens vägg.

Sår man efter 12-24 timmar har vattnet i ympningen normalt trängt in i fröerna och ingen ytterligare omrörning behövs för att blandningen skall vara torr nog att så.

Varför behöver man använda bakteriekultur ?
Baljväxterna behöver hjälp av bakterier för att fixera kväve från luften. Olika arter av baljväxter har dock tyvärr oftast olika bakterier de samverkar med. Klöverarterna har klöverbakterier, lusernarterna har lusernbakterier, käringtand har käringtandsbakterier etc. Har man inte odlat exempelvis käringtand på ett fält innan, finns det därför tyvärr inte tillräckligt av käringtandsbakterier för att kvävefixeringen skall komma igång. Ofta kan det ta upp till 2-3 år innan det utvecklats en stark sådan bakteriestam i åkern. Därför är det en stor fördel att ympa vid sådd så att en kraftig kvävefixeringen kan komma igång direkt. De späda baljväxtplantorna behöver riklig tillgång på kväve redan 20 dagar efter sådd.


Hur som helst så doftade det väldigt mycket sommar när man hade rört ihop hela härligheten i en lagom 85-liters zinkbalja.

 


När man harvar med en gammal traktor svettas man. Mycket. En annan viktig sak värd att nämna är att om man inte vill – på lång sikt –  att drabbas utav tröskdammlunga, ser man till att hålla hytten och fläktarna stängda, härav behovet av medhavd dryck samt vett att ta en paus emellanåt.

Då börjar vi!


Harven är egentligen en enorm kratta som släpas efter traktorn, och när det gäller harvar finns det en mängd olika sådana redskap. Harven för dagen var alltså kulturharven.  Kulturharvarna är en såbäddsharv som sorterar materialet (jorden) och håller ett fast djup hela tiden. Denna typ utav harv har även ganska tätt mellan pinnarna för att få en heltäckande överfart.

En vanlig, modern harv är egentligen bara till för en utjämnande effekt – det vill säga att skapa en jämn och fin yta men ingen ordning undertill. Den har olika bredd mellan harvpinnarna då den bara ska flytta runt och jämna till ytan ,samt oftast utrustad med en efterharv som släpar längst bak på harven och jämnar till det mesta.


En kulturharv bör användas
när man kör med äldre såmaskiner med släpbillar för att få utsädet på samma höjd medans en vanlig harv används när man kör med en modern såmaskin exempelvis en Väderstad Rapid som håller så-djupet med hjälp av en dator och/eller vikter. 
Personligen tycker jag att kulturharvarna ger ett bättre resultat under ytan, samt att jag ser ingen mening med att införskaffa en modern jätteharv, som då kräver en traktor med 1 hästkraft per harvpinne.



Harvar (…sår och plöjer, mockar, gräver och bär…)

Det finns totalt fem saker man kan ställa in på ekipaget traktor och hjulburen harv. På harven är det harvpinnarna, sladdplankorna, och hjulens höjd. På traktorn kan man ställa in dragarmarnas höjd och toppstångens längd.

1. Första draget kör jag med harvpinnarna grunt inställda och sladdplankorna djupt nedfällda. Toppstången skall vara lång, ungefär 83 cm på min kombination utav traktor och harv. Om toppstången är för kort, kommer harven att gräva ner sig (‘gå på tå’), och så roligt skall vi inte ha det. Sladdplankorna är som det låter; ett par stycken ställbara järnbitar längst fram, underst, på harven, som är till för att slå sönder jordkokor och måga med sig jord och slätta till. Kommer det en far, täcks denna effektivt igen av sladdplankorna. Man bör köra så fort man kan för att riktigt rista sönder jorden. Man kör längs med plogfårorna, som de svarta pilarna på bilden visar. De blå strecken är djupa farer, eftersom tegen är klyven för att ge raka ploglinjer.


2. Andra draget kör man på tvären. Det vill säga, nittio grader mot det första draget. Som att kratta ett enormt fyrkant-mönster. Inställning tvärtemot första draget – harvpinnar djupt satta och lätta på sladdplankan. Eftersom tegen är smal på nervägen är svårt att få vänt ekipaget i tid, därför kryssharvar jag på smala bitar.


3. Tredje draget kör man som man gjorde på första draget, fast har nu lättat ännu mer på sladdplankan och ännu grundare harvpinnar. Man harvar tills man är nöjd och jorden är slät och fin.

Sladdplankan syns framför harvens främre hjul, mot traktor.


Harva tills du är nöjd. Här är jag nöjd.


Det är viktigt att ta paus


Efter harvningen kom grannen Jan med såmaskinen och sådde havre. Jag bytte från harv till ringvälten och bultade det nysådda. Wiggo åkte med och höll mig sällskap.

Wiggo, 7 år.


Vältens uppgift är att packa marken direkt efter sådden. Man förbättrar anslutningen mellan frö och markyta och krossar jordklumpar samt förbättrar vattenhushållningen på fältet. Det är lätt att bulta (välta), man kör över hela gärdet en gång, sedan är det klart. När man har en buren vält, gäller det att inte svänga, som man gör med en dragen vält. Svänger man med en buren vält finns det risk för att man gör fina vallar i svängen och förstör sådden. Alltså kör man fram till vändtegen, lyfter, vänder, sätter ner och fortsätter köra.

Färdigt!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.