Eftersom det för tillfället råder bevattningsförbud på Tjörn ( för de som har kommunalt vatten) fick jag en idé om att åka och hämta vatten med hjälp av en traktorn samt pump. Grönsakerna måste ju vattnas! Det kommunala förbudet drabbar som sagt inte oss med egen brunn, men det skadar trots inte att hushålla med vattnet ändå. Förr i tiden när det bodde 20 stycken kor i lagårn, sinade alltid brunnen på försommaren/sommaren. Lösningen då var att pumpa vatten direkt från Tolleby tjärn och fylla brunnen via en 400 meter lång slang. Efter några år med detta förfarande kom morfar på att det var väl lika bra att såga ner den stora björk som stod och svajade bakom lagårdsväggen, ungefär 30 meter ifrån brunnen. Eftersom en redig björk kan dricka mellan 200 – 300 meter vatten per dag under nämnda årstid, behövdes aldrig brunnen fyllas via slang mer.
Författare: Peter
Maj enligt Bondepraktikan
»Majus – Blomzstermånad»
»Om Solen S. Urbani Dagh klaar skyn/
Tå blifwer thet Åhr noghsampt Wijn/
Regnar thet tå så kommer stoor Skada på henne/
Medh lång Förfarenheet gifwes thet tilkenna.
Pingesdags Regn är ſällan godt/
Sätt titt Hopp til Gudh medh itt fritt Modh/
Sidst i Maymånat knoppas Eeken/
Fullkomnas Knopparne thet år itt godt Tekn/
Een godh Ållon ther effter mon komma/
Som mongen gör stoor Lycka och fromma»
”Paradiset”. Maj enligt Carl Larsson, 1910.
Majus, var den tredje månaden i det gamla romerska året, men den femte månaden i det julianska, och har sitt namn efter den romerska gudinnan Maja, Mercuri moder. Somliga är dock av den meningen att namnet kommer av de latinska ordet ”Majores”, som betyder äldre. Romerska folket var nämligen fördelat i två klasser: ”majores”, de äldre, eller adeln och de förnäma i allmänhet, samt ”juniores”, de yngre eller de ofrälse, det ringare folket (”hjonen”). Månadens svenska namn ”Blomstermånad” kommer naturligtvis av att blomstren då mera allmänt börjar titta fram.
Kulturängen (äntligen) sådd
Förra söndagen (13/5) fick jag (äntligen) sått kulturängen. Egentligen alldeles för sent, men den kanske tar sig bättre nästa år. Några blomster borde ändå visa sig under slutet av sommaren, och har jag tur, hittar även bina hit.
En uträkning behövdes. Man bör så 1 gram frö per kvadratmeter. Hur mycket räcker då 1 kilo frö till….?
Man får räkna med mellan 700 – 1000 kronor kilot för en väl blandad kompott av gamla – i vissa fall sällsynta – kultursorter. I påsen från Olssons Frö fanns det totalt 25 stycken olika blommor och örter, nämligen – Cikoria, blålusern, käringtand, pimpernell, svartkämpar, getärt, sötväppling, kummin, vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, prästkrage, stor och liten blåklocka, blåeld, brunört, rödblära, rödklint, gulsporre, gulmåra, johannesört, väddklint, rölleka, smällglim, och esparsett.
Liljekonvaljen är här
”En gång drömde jag att jag var i himlen. Der såg jag alla, kände doften af alla blommor, som voro mig kära förr. Men de jordiska blommorna voro mot de himmelska, som om de vuxit i månsken i stället för solljus. Liljekonvaljen ensam var sig lik, både i himlen och på jorden. Samma oskuldsfärg, samma vällukt der uppe som här nere, men här blott för några dagar om våren, der för hela året om.”
-Johan Ludvig Runeberg, (1804-1877), författare, poet, lärare
Liljekonvalj
Om man tittar i naturen runt datumet för Mors Dag, brukar liljekonvaljen visa sig. Den är en flerårig ört som kan bli nästan tre decimeter hög. Den har krypande jordstam och bildar ofta stora bestånd. Ibland ser man endast bladen breda ut sig utan tillstymmelse till spår av blommor, och vissa år blommar samma bestånd för fullt.
Bladen är stora och brett lansettlika och kommer direkt från jordstammen. Liljekonvalj blommar i maj-juni med vita blommor som sitter i en bågböjd, ensidig klase. Blomstängeln är sidoställd och blommorna är hängande och mycket väldoftande. Kalken är klocklik med sex korta flikar och rent vit eller sällan rosa.
Den växer vilt i Sveriges lundar, i övriga Europa, västra och östra Asien samt i Kaukasus. Alla delar av växten är giftiga (stam, blad, blommor och bär).
Två fårhagar stängslade
Det var inte bråttom på något sätt, men ändå skönt att bli helt färdig med att stängsla in två bitar mark som fåren kan beta på. Den första hagen är blandat gräs och berg, med några få träd och är på ungefär 1 hektar (10,000 kvadratmeter). Längst med vägen stängde vi med fårnät och uppe bland bergen var det omväxlande – redan uppsatt – taggtråd samt att vi satte upp eltråd och satte upp en grind.
Elin ville gärna vara med
Totalt slog jag ner 126 stycken tryckimpregnerade stolpar (150 x 60) med en femkilos slägga och drog 200 meter fårnät. När man slår ner stängselstolpar finns det en tumregel som säger att man bör slå ner en tredjedel av stolpen i marken för att få ett stabilt stängsel.
Tjörnbo 