Två fårhagar stängslade

Det var inte bråttom på något sätt, men ändå skönt att bli helt färdig med att stängsla in två bitar mark som fåren kan beta på. Den första hagen är blandat gräs och berg, med några få träd och är på ungefär 1 hektar (10,000 kvadratmeter). Längst med vägen stängde vi med fårnät och uppe bland bergen var det omväxlande – redan uppsatt – taggtråd samt att vi satte upp eltråd och satte upp en grind.

Elin ville gärna vara med

Totalt slog jag ner 126 stycken tryckimpregnerade stolpar (150 x 60) med en femkilos slägga och drog 200 meter fårnät. När man slår ner stängselstolpar finns det en tumregel som säger att man bör slå ner en tredjedel av stolpen i marken för att få ett stabilt stängsel.

När man sätter upp ett fårnät bör nätet vara så sträckt som möjligt, innan man medelst märlor slår fast nätet i stolparna. Här var fyrhjulingens vinsch till stor hjälp – jag skruvade ihop en tving bestående av två brädbitar mot nätet och sträckte med vinschen. Sedan trycker man ner nätet med foten mot marken och slår i en 2½” spik i stolpen, så nära marken som möjligt för att hålla nätet nere. Därefter återstår det att märla fast nätet ordentligt.

En redig sten låg lutad mot hâggåln (stengärdesgården) och första impulsen var att dra nätet över stenen. Det sätt som innebar minst svett och svordomar. Men, efter att ha tittat på stenen en stund, kände jag att det var lika bra att flytta på den för att kunna dra nätet snyggt.

»Stängsel»,
I vanliga fall är S. eller hägnad en anordning för att in- eller utestänga djur, folk och fä. Allmännast som S. är gårdesgård (någon gång benämnd skigärd), som uppföres av snett ställda, delvis på varandra och delvis på hank, mellan i jord nedsatta störpar (hot) lagda gärdsel. Som virke till stör eller stafver användes mest undertryckt gran, men även en klufven furu. Förr bestod hank av basade och vridna, smärre, undertryckta granar, ävensom grangrenar, ibland även en eller grenar av vide, numera mest av galvaniserad järntråd. Antalet hank är vanligen tre. Till gärdsel användes oftast gran, endera klufven eller oklufven (trinne). Antalet gärdsel i höjd växlar betydligt men är numera vanligen 8—10.

Pr dag kan beräknas att en man eller en redig dräng, hugger, barkar och vässar omkring 150 stör, hugger och klyver 500 m gärdsel samt sätter upp 60 m gärdesgård.

-Svenskt Lantbrukslexicon, 1943

Vi flyttade upp en gammal järngrind som åter kom till användning, grävde ner och justerade, samt satte upp eltråd.

Sedan fick fåren vara ute i två veckor på det första betet medans vi stängslade det andra betet.

I den andra hagen (i Trä’t) blev det fårnät mot tomterna och eltråd resten av biten. Denna hage blev på ungefär 0,4 hektar (4,000 kvadratmeter), med största delen ekskog blandat med en smula gräs. Väldigt kuperad terräng samt berg, gjorde att vi fick skruva isolatorerna direkt i passande träd och stadga upp med plaststolpar här och var. Det blev fyra eltrådar i stänget (egentligen är det rep/snöre med invävd metall), totalt ca 1 kilometer tråd.

…”Sedan ett par år tillbaka ha även elektriska stängsel använts. Dessa komma ursprungligen från Amerika, ehuru de nu tillverkas även i Sverige. Konstruktionen är sådan att på isolatorer, anbragta å stakar eller stolpar, uppsättes en slät tråd eller helst taggtråd, för kor c:a 90 cm över marken, i vilken, medelst en särskild apparat, med en sekunds mellanrum utsändes en eller två strömimpulser. Spänningen är hög men strömstyrkan obetydlig. Kontakt med tråden är därför, samt även på grund av den intermitterande strömmen, fullkomligt ofarlig men utlöser dock en mycket obehaglig känsla, vilket gör att djuren undvika beröring med tråden. Anslutning kan ske antingen till kraftledning eller batteri. I Sverige tillåtes dock ej försäljning av apparater för nätanslutning på grund av därmed förenade risker för djur och människor.

Strömförlusterna äro små om tråden är väl isolerad och ett torrbatteri beräknas räcka för en betessäsong. År, 1938 funnos i Sverige egentligen blott några provapparater, men under åren 1939 och 1940 har tusentals apparater försålts i landet”…

-Svenskt Lantbrukslexicon, 1942

En enkel grind snickrades raskt ihop och vattenförsörjning ordnades. Visserligen finns det ett rejält dike med vatten i inhägnaden, men det skadar aldrig att erbjuda extra vatten.