Författare: Peter

Byta däck på gödselspridaren

/ Peter / 2 kommentarer

Den gamla gödselspridaren som införskaffades i fjol var i behov av ett par nya däck, i med att det ena däcket hade smygpunka och det andra däcket led av kraftiga torrsprickor. Sagt och gjort, ett par nya däck beställdes och levererades. Eftersom spridaren är från 1950-talet har de gamla härliga hjul med slang i. Fram med däckjärn, kofot, slägga, såpa, ett rejält ordförråd av kraftuttryck, spotta i näven och sätta igång. Det underlättar såklart om man är två personer. Däcken är av dimensionen 7.50-20, vilket betyder att däcket mäter 205 mm i bredd, 915 mm i diameter och klarar en belastning av 1000 kg i 30 km/h.

Nytt och gammalt
Slangen kollades noga efter hål

Efter lite detektivarbete med slangen, visade det sig att det var ventilen som läckte. Fortsätt läsa →

Våffeldagen eller Vårfrudagen?

/ Peter / Lämna en kommentar

»Skicka ett hjion efter ingredienser. Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas wäl tillhopa med så mycket gott hwetemjöl att det ringlar sig efter hwispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. Till dessa våfflor bör vara god tjiock grädda, som intet är för gammal, så blifva de goda»

Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl

-Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur »Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber», 1755

Personligen tror jag att Vårfrudagen förvandskas på detta sätt; Låtsas att Ni är valfri kung, drottning, biskop eller annan historisk viktig person,  stoppa munnen full med mat och säg ”Vårfrudagen” inför tjänaren/tinget/kyrkorådet/riksdagen;

”-Idag  är det hwåffldagn!”

Åhörarna undrade givetvis vad Ni just sade och eftersom ingen vågar fråga i rädsla att framstå som halt, lytt och idiot fick man försöka fundera ut vad <ämbete här> just sade.

”- Våffeldagen? Jahaja….våfflor skall det vara.”

Efter detta blev det vedertaget uttryck. ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”, förtom i Skåne där man ställde sig frågande till våffelätandet. I Skåne hette ”Vårfrudagen” nämnligen ”Fruedag”, taget från den lömska  danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Fortsätt läsa →

Ett fyrfaldigt leve och svenskt lösen

/ Peter / Lämna en kommentar

När någon har bemärkelsedag, ofta i form av födelsedag, brukar den närvarande allmogen utbringa ett fyrfaldigt leve…Hipp, hipp, hurra! och så vidare…Det sistnämnda kanske kan tyckas självklart – vi firas väl alla med ett fyrfaldigt leve? Men riktigt så enkelt är det inte, vilket alla tjörnbor därute säkerligen vet. Faktum är att förr i tiden var det bara Hans Kongligha Maijistätz, wår allernådigste konungh och herres uthgångne höggrefwelige Excellentz på jorden, som fick firas med ett fyrfaldigt leve. Det grundar sig i den kungliga saluten, som är en kanonsalut med fyra skott. Den avfyrades bara vid särskilt högtidliga tillfällen och kallas även för dubbel svensk lösen, eftersom vanlig svensk lösen är en kanonsalut med två skott.

Fortsätt läsa →

Hassel Jernverk – en rebus utav gjutjärn

/ Peter / 2 kommentarer

Egentligen var det inte meningen att jag skulle fördjupa mig i historien om ett gammalt järnverk, som vid en första anblick verkade väl dolt bland glömskans dimmor. Tyvärr brukar jag vara av devisen att om man skall göra något, kan man lika gärna göra det ordentligt. Eller översatt mer modernt; Om du inte har tid att göra det ordentligt, vad får dig att tro att du har tid att göra det två gånger? Så när jag hittade en gammal sättungsplatta i »koghuset» på går’n bar det helt sonika iväg på irrfärd bland gamla böcker och tidskrifter. Det förefaller sig högst otroligt att någon annan än jag själv skulle vara intresserad av detta, men om trots allt någon ättling skulle bli nyfiken på varför jag hängt en gammal järnbit på väggen i ladan, så kommer nu förklaringen.

Järnmärket eller järnsymbolen är ett emblem hämtat från det urgamla kemiska tecknet för järn, en cirkel med en pil som från ytterkanten pekar snett uppåt höger. Symbolen för järn betyder stål och styrka, inte minst i den nordiska järnhanteringen. Ursprungligen betecknade symbolen planeten Mars i romarriket, vilket även betydde att symbolen betecknade krigsguden Mars samt maskulint genus. Alltså inget velande med hen. Därför uppstod tidigt en relation mellan marstecknet och den metall av vilken de flesta vapen smiddes, nämligen järn. Eftersom järnmärket associerar till den svenska järnhanteringen (stål och styrka) har symbolen därför använts av både företag som Volvo och Bofors och en del kommuner runt om i landet. 

Peder Vibe (1596-1658). Lömsk dansk diplomat och Räntmästare

Hassel Jernverk var ett av Norges äldsta järnverk, beläget i Skotselv i Øvre Eiker i Buskerud. Verket var i drift från år 1649 till 1870-talet. Den största gruvan till järnverket var Hassel gruvor i Modum och Barbu gruvor vid Arendal. Järnverket fick previlegiebrev av Fredrik III år 1649, men troligen startades verket tidigare än så.  Det var fyra mäktiga män som stod bakom detta järnverk. Peder Vibe var rentemeister, en hög ställning vid centraladministrationen i Köpenhamn. De andra tre bodde i Norge och hade viktiga positioner i landet. Hans Eggertsøn var borgmästare i Christiania (som Oslo hette under denna tid). Johan Gaarman var slottsskrivare på Åkerhus, och Christian Mogenssøn som var fogde i Gudbrandsdalen.

Fortsätt läsa →

Äggkläckningsmaskinen, dag 21 och dag 22

/ Peter / 1 kommentar

Under den 19 dagen stängde jag av den automatiska vändningen, tog ut plastbacken äggen vilat i och lade istället in en wellpappskiva som äggen återbördades till att vila på. Jag ökade luftfuktigheten (RH) till 65% och drog sedan upp den till 70%. Mellan dag 19 – 21 ökar man RH markant så att det blir riktigt varmt och fuktigt under kupan. Detta för att det skall bli lättare för kycklingarna att ta sig ur äggen.

Under fredagen syntes ingenting på äggen, inte heller lördag morgon. Jag tänkte att det inte skulle bli något alls. Men runt middagstid på lördagen blev det mer spännande när jag tittade ner i källaren och fick se några små, svaga sprickor i skalet på tre av äggen. Sedan drog vi på tårtkalas till äldste kusinens fru några timmar, och på vägen hem fick jag ett meddelande av morsan med en bild på en nykläckt kyckling.

Fortsätt läsa →