Åkern

Eldade och satte potatis

/ Peter / 2 kommentarer

Dagen började tidigt. Wiggo vaknade fem och ville åka till gården och greja. Dagens projekt blev att elda upp åtta vagnslass med träd och grenar som vi tog ner förra helgen vid maskinhallarna.

20160319_064345112_iOS

Vi började elda klockan sju på morgonen, sen blev det frukost klockan halv tio. Wiggo hade redan ätit frukost nere vid elden, men försåg sig gärna en gång till vid frukostbordet.
Vi fortsatte elda fram tills klockan tolv då vi grillade korv.
Detta var så spännande att Elin tog sig en tupplur i skrindan. Fortsätt läsa →

Det är ren skit!

/ Peter / 2 kommentarer

»Stallgödsel»
Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt.

»Olika slag av gödsling»
För jordens gödning har i regel husdjurens spillning varit det första och oftast enda medlet, varav ock dennas benämning »gödsel» härrör. Husdjursskötseln har därför i allmänhet varit en förutsättning för ett oavbrutet åkerbruk, och där husdjursskötseln i och för sig varit mindre lönande, har den betraktats som »ett nödvändigt ont» för gödselbehovets fyllande. Numera strävar den kunnige jordbrukaren att, så mycket omständigheterna det medgiva, fördela gödslingen i givor, som i mängd och de ingående näringsämnenas proportioner avpassas efter de olika växtarternas behov.

»Gödselstad, dynesta’»
anordning för gödselns från våra husdjur tillvaratagande och lagring. G:s utformning rättar sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans med träck och strö. Eller också söker man särskilja urin och träck och lagra dem var för sig. Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans.  För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin.  Detta låter sig göra vid användning av torvströ, men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av halm.

Under veckan körde vi till en av granngårdarna och hämtade koskit. Naturlig gödsel. Denna koskit sprids manuellt medelst grep ut på den åker som de väldigt tidiga potäterna skall sättas på.

20160318_164809979_iOS

Denna gödsel kommer från granngårdens Limousinkreatur. Så naturligt det kan bli. Tag e ‘gran hö, och kanske lite ensilage, blanda i nät-, blad-, löpmagen och våmmen ett tag och ut kommer det den naturliga vägen och läggs till vila i dyngestan‘.

Fortsätt läsa →

Vårplöjde för tidiga potatisar

/ Peter / 2 kommentarer

»Plog», redskap, vilket skär jorden i tiltor och vänder dessa.
De plogliknande redskapen synas i äldsta tid hava saknat
vändskiva och således hava endast luckrat men ej vänt jorden och därför egentligen böra räknas som årder.

»Plöjning» avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.

Idag blev det markförberedning för de mycket tidiga potatisarna. Det skadar inte att få vänt jorden så att den får ligga och gotta tills sig innan man strösslar dynga och jordfräser innan själva sättningen.

Om vilka sorter som skall sättas i år kan man läsa här.
Det kan vara bra att veta hur man ställer in (teg)plogen. Det kan man läsa här.

Jag får nog skriva ett mera utförligt inlägg om markberedning när det kommer till plöjning…

20160312_104131547_iOS

I år har jag förberett för ett litet experiment.
Vi har under de senaste två åren röjt i en beteshage och jag har en idé om att sätta ‘skogspotäter’ eller vad man skall kalla det. Endast för skojs skull. Det kommer att bli intressant. Vad som var intressantare var själva plöjningen som har gått i två omgångar med en plöjning i höstas, sen fräsning, och nu plöjning igen. Detta på grund av alla trädrötter som skall ryckas upp så att inte kupplogen (potatissättaren) går sönder.

Fortsätt läsa →

Underhåll av jordfräsen

/ Peter / 1 kommentar

jordfres»Jordfräs» med stela hackskaft, som äro fjädrande utsvängbart lagrade på vevarmar å en roterande axel, kännetecknad därav, att hackskaft och vevarm äro utbildade till ett knähävtyg så anordnat, att hackskaftet genom detsamma tvångsvis indrages mot hackaxeln, om hackans spets genom ett hinder utsättes för allt för starkt motstånd, i ändamål att hackan må tvångsvis höjas upp över hindret respektive upplyfta detta från sitt underlag.

 

»Jordfräs» är ett av traktor draget jordbearbetningsredskap, som i en operation finfördelar matjordslagret. De arbetande organen bestå vanligen av roterande valsar, försedda med någon lämplig anordning för jordens bearbetning.

Fick hämtat en låda med nya blad till jordfräsen.
20160130_085729166_iOSDe gamla är rätt slöa och behöver bytas. Jorden blir inte bearbetad på ett bra sätt.
Det blev 24 stycken nya slagor/blad, så handlar’n blev glad. Fast jag byter hellre grejerna lite innan de går sönder helt. Behöver inte fräsen riktigt än så bytet får bli senare i år.

 

Här ser man slitaget.
20160130_085804445_iOS

 

 

 

 

Om fräsen ramlar i bitar kan man i nödfall vända jorden med en grep.
Eller köpa jordfräsens föregångare, den mekaniserade grepvändaren Darby Digger.
d0160571_9415748

Skörda hafvre

/ Peter / 2 kommentarer

>> Hafre.>>

hafvre    luddhafvre

Hafren anses äfven härstamma från trakterna kring Svarta hafvet och har af ålder varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar af Österrike.

Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och odlas nu på många orter inom vårt land i större utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt, ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i jorden.

>> Slåtter och mejning med maskin.>>

20151101_100855633_iOS 20151101_104259224_iOS
Vid slåtter med maskin, dragen af ett par hästar, som få ombyte i hvar 4:de timme, bör hinnas 0,36 – 0,50 h:ar i timmen, då skärvidden är 1,35 m. Vid mejning af säd hinnes ungefär lika mycket, såvida skärapparaten ej är alltför tung eller marken mycket lös.

Fortsätt läsa →