Om ängen – ett litet experiment

Ängen är sinnebilden av det öppna, hävdade jordbrukslandskapet där humlor och bin surrar mellan blommorna, där barnen leker barfota i det daggvåta gräset, där pigan går i arla gryning och särla skymning med mjölkepall och hink, där drängarna slår med liarna. Sommaräng, blomsteräng, slåtteräng – kärt barn har många namn.

Wiggo och Elin 2015. Nu är detta inte en klassisk sommaräng, eftersom det bara är maskrosor. Men tänk en liknande bild, med artrikare blomsterflora.


Men det finns ingen äng utan slåtter! Att slå en äng är ett enkelt och konkret sätt att upprätthålla en kulturhistorisk tradition och samtidigt göra en naturvårdsinsats (vilket allt färre bönder och jordbrukare gör, om de inte får ersättning för det). Om man vill, och hittar folk till ett slåttergille, ger detta en gemenskap och en rolig friluftsupplevelse. Nu får jag visserligen göra slåttern mer eller mindre, på egen hand, eller så är Holger med. Att se folk som kan bruka en lie på rätt sätt blir mer och mer sällsynt. Ännu mera sällsynt är att hitta en ordentlig lie med ett passande orv och blad i dagligvaruhandeln. De flesta verkar vara gjorda för folk som inte är längre än 1,65 m och har en axelbredd på 30 cm.

Fortsätt läsa

Släktforskning

Det är intressant med släktforskning. Man hittar t.ex både lagmän, mördare, fogdar, borgmästare på Marstrand, torpare, trankokare, fiskhandlare, bönder med flera.  Eftersom jag inte kommer längre än till år 1300 får man hitta annat att nörda ner sig i. Därför tänkte jag berätta om tidigare generationer och tidsåldern de levde i.

År 1300 finns den tjugoandra generationen, generation XXII;
min morfars farmors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farfar;

Jon Saulesson Drotning,
född 1300 i Bö, Stenkyrka socken, Tjörn,
död 1399 i Utäng, Stenkyrka socken, Tjörn
Lagman i Ranrike

Fortsätt läsa

En skvaltkvarn

»Gustav II Adolfs näringspolitik gick främst ut på att främja handel och industri, och städerna gynnades på landsbygdens bekostnad. Förbudet mot landsköp skärptes och bönderna betungades med arbeten och forsling för bergsbruket. Husbehovskvarnar förbjödos år 1625, och sträng kontroll infördes över att all malning skulle ske vid tullkvarnar, vilka betalade skatt till staten. År 1629 påbjöds, att alla »skvaltkvarnar», för vilka ägaren ej ville betala skatt, skulle utrivas, men då detta vållade stora svårigheter, där avståndet var stort till tullkvarn, medgavs år 1630 att hava skvaltkvarn för husbehovsmäkl.»

-Lantbrukets historia: världshistorisk översikt av lantbruket och lantmannalifvets utveckling, 1925


Under påsk besöktes svärfar och Christines farmor. Hon hade letat fram det gamla gårdsreceptet om att göra vin på björksav. Till och med en flaska starkvin gjort på björksav från 2004 hittades i källaren. En provsmakning visade att det inte alls smakade jäst, utan hade en söt, fruktig smak som påminde om äpple. Nu när jag har fått tag i receptet är det bara att sätta igång med att brygga. Efter maten tog vi en biltur förbi Thorskogs slott och svängde ett par avfarter senare upp mot Stendammen.  Stendammen är en stor sjö, och i fornstora dagar levererades många kilowatt genom de stora dammluckor mot kraftverket som Thorskogs slott ägde. Nu finns det en (ny) dammlucka kvar, för att visa hur det såg ut en gång i tiden. En entusiastförening har byggt en skvaltkvarn en bit från dammen, och vi tog en promenad för att titta på denna. Det finns visserligen en skvaltkvarn på Tjörn med, som tyvärr inte är i fungerande skick, men det var intressant att se hur hela kvarnen fungerade. Kvarnen är öppen för allmänheten, man kan gå in och titta själv, dock inte mala.

Fortsätt läsa

Loppisfynd: Stocksåg & köttkvarn

Jag kan inte minnas när jag senast besökte en tattarbasar loppmarknad, men under påskhelgen blev det gjort. Vi har en dylik välrenommérad affärsverksamhet tvärs över vägen hemmavid, och äntligen blev det ett premiärbesök. Jag kom därifrån med en köttkvarn (40 kr), storlek nr 8, med tillhörande korvhorn, från Bolinders,  En handhållen våg, en slags besman (40kr)  som verkar vara gjord för skålpund. Den sista leksaken blev en stocksåg (150 kr) i utmärkt skick, endast lätt ytrost, tänderna var hela och skränkta och handtagen satt fast på det 150 centimeter långa bladet. Jag slipade bort ytrosten och oljade in hela faderallan och hängde den på ena loge-väggen.

Fortsätt läsa

Att ordna ett stängsel

Istället för att gå och träna på gymmet tillbringade jag och Holger Långfredagen med att ta bort 50 år gammal taggtråd i en utav hagarna. Stolparna var lappade och lagade och tråden hängde här och var. Kort sagt, det såg illa ut. Sly, hagtorn, kaprifol och annan växtlighet hade snärjt in sig i taggtråden, men fyra timmar senare var taggtråden borta från markerna. Man får sätta upp ny taggtråd om man vill, men man får inte ha ström i den. Annars så hade det hade varit ett roligt hyss, att sätta taggtråd lite högre än en normallång människas skrev, och ha elström på översta tråden…

Fortsätt läsa