Sommaren 1950 cyklade det omkring en man på Tjörn i ett egendomligt ärende. Han mätte skallar. Bertil Lundman hette han och var rasforskare. Han skulle klarlägga om Axel Emanuel Holmbergs – prästen som skrev boken ‘Bohusläns historia och beskrivning’ i mitten på 1800-talet – påstående att tjörnborna var ett ”resligt och vackert folk som skilde sig från sina grannar på Orust” ägde giltlighet. Dessutom hade tjörnborna en ”medfödd obeskrivlig egenkärlek”, hann Holmberg tillägga.
”…De äkta Tjörboarne äro ett resligt, ljuslagdt och wackert folk, och deruti skarpt skilda från sina grannar på Oroust, med hwilka de ock icke gerna lefwa i bästa förstånd….”
”…Men i anseende till hyfsningen står Tjörn efter det öfriga Bohuslän, hwilket med lätthet kan förklaras, dels af dess föga beröring med andra orter, dels af dess totala brist på alla underwisningsanstalter, och framför allt af en hos bebyggaren i allmänhet medfödd obeskriflig egenkärlek, som gör honom otillgänglig för all bearbetning, i det den ingifwer honom det begrepp om sig sjelf, att hurudan han än är, så är han dock den bäste….”
”…Icke under derföre att Tjörbon, när han ätit sig wäl mätt af ”mölebönor”, swär wid sin salighet, att på jorden finnes intet land herrligare och skönare än hans fula, klippiga ö!…”
-Ur Bohusläns historia och beskrifvning, 1867
Det är något visst med en tjörnbo
För att Lundman inte skulle skrämma livet ur tjörnborna så rekvirerade han hjälp av en rad infödda öbor som skulle bereda marken för honom. I den gruppen fanns bland andra Ivar Vingfors i Hjälteby samt Hildegard Wallenfeldet på Bräcke. Under sommaren hann rasforskaren med att mäta 700 tjörnskallar. Huruvida forskningen helt klarlade tjörnbornas ursprung kan diskuteras.
Tjörnbo 