Drängafan, lön och arbetstider.

>>dräng>>,
ung, duktig man, gosse, tjänare, gosse.
Wiggo-Emil


-Jä hörde att din dräng har gjort pigan mä barn?
-ja, de ä en klumpig jäwl de’. Å igår brödt han å skaftet på den nye dynggrepen.


Nuförtiden är det tur att det finns folk som kan hjälpa till med ett handtag allt som oftast. Ibland är det jag själv som är ute och grejar i markerna, oftast är Holger med. Ibland hjälper de andra drängarna Claes till och icke att förglömma – lille Wiggo är gärna med och bestämmer när det är dags för rast och fika. Samt pigan Christine som hjälper till genom att hålla sig ur vägen.

Förr i tiden så fanns det flera olika befattningar inom lantbruket;

>>Ladufogde, Bokhållare, Rättare, Inspektor, Förvaltare, Häradsbetäckare,>>

20150419_162023608_iOSVid mindre jordbruk handhar brukaren i regel hela ledningen och förvaltningen, men i den mån hushållningen blir mer omfattande och mångsidig, växer antalet av därför behövlig personal.
Vid större gods och egendomar är affärsledningen, där den ej skötes av ägaren (arrendatorn) , överlåten åt en disponent eller förvaltare att självständigt handhavas under jordägaren. En person, som under högsta ledningen handhar egendomens skötsel och arbetenas anordning samt gentemot gårdsfolket företräder driftsherren, plägar kallas inspektor. Därjämte finnes vid större jordbruk ett antal personer anställda för särskilda verksamhetsgrenar.

20150513_151219395_iOSBokhållaren sköter bokföring samt in- och utlämningar vid förråden (kontors- och magasinsbokhållare) samt biträder i övrigt inspektoren eller förvaltaren. Den, som under denne leder jordbruksarbetena, kallas i södra Sverige ladufogde men i övriga delar av landet rättare eller befallningsman. Rättaren, särskilt vid mindre jordbruk, deltager stundom i arbetet (arbetsrättare), under det att vid något större gårdar stundom en fördräng går i spetsen för arbetslaget. Tillsynen över ladugården och ledningen av arbetena i denna handhaves vid större gårdar av en ladugårdsrättare eller ladugårdsförman, som ofta har tillsyn även över får- och svinhus. Vid en del större gårdar med talrik hästbesättning förekommer fodermarsk, vilken har tillsyn över häststallet. Trädgårdsskötseln är, där den har något större omfattning, ställd under en trädgårdsmästare , som i regel är oberoende av det egentliga jordbrukets underbefäl men oftast själv deltager i arbetet. Slutligen är även skötseln av skogen, dä den utgör en mer betydande del av hushållningen, överlämnad åt från jordbruksförvaltningen skild personal av skogsförvaltare och skogvaktare, de senare motsvarande rättaren vid jordbruket.

Fortsätt läsa

Bygga hâggâl

>> Ha(g)-gård >>, m. gärdesgård. Vg. (Mark), hl.
Hâggâl, Haggard, haggål, hagegard, haggar, m. gärdesgård mellan hagar.


Jag tog en promenad emellan hagelskurarna. I Elins hage hade gärdesgår’n / hâggâln ramlat ner.
Blev fast där i två timmar i snålblåsten och bar upp all sten och byggde upp igen. På en lördag.
Tror att jag har någon slags störning.

20160131_120609912_iOS

Förbredelse för Midvinterblot?

Midvinterblot

> Blot (fno. blót, offer)>>
Våra hedniske förfäder hade för sed att vissa tider anställa stora offer åt gudarna. Detta kallades att blóta, och den, som verkställde offringen, kallades blótmaðr.
Årligen firades tre stora offerfester: i midten af oktober, ”til árs” (för god skörd under det förflutna året); i midten af jan. (jól, ”jul”), ”til gróðrar” (för ett lyckligt och fruktbringande år), och slutligen vid vårens ankomst, ”til sigrs” (för lyckosamma härfärder).

Fortsätt läsa

Bredställ med släden

20151227_101449004_iOSUnder natten snöade det. Barnen fick åka snowracer och pulka. Det gäller att passa på för snart regnar snön bort. Efter att barnen var nöjda så plockade vi fram släden och fick provkört en sväng. Det gick bra, möjligen får jag sätta en distans mellan dragbommens bottenplatta och slädens golv för att få dragbommen lite mer i våg.
Wiggo somnade under färden.

Jultomten har anlänt!

20151224_072849621_iOS

»Jul»,
kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse. Ordet jul är af omtvistadt ursprung. Enligt A. Braunschweiger skulle ordet vara enbiform till sv. hjul (hjulet var vintersolståndets symbol). Ihre framkastar emellertid den förmodan, att det möjligen härstammar från angls. géol, som stundom betecknar månaden december. Denna åsikt delas af senare tiders forsakre. Grundbetydelsen af det angls. geohol, géol är ”glädje”, ”skämt”, ”upptåg”, och ordet är besläktadt med lat. jocus, skämt, hvadan jul alltså skulle beteckna festen som ett slags saturnalier (se nedan). Den svenska julhögtiden ingår 24 dec. (julaftonen) och afslutas 6 jan. (trettondedagen). Förr varade julen t. o. m. 13 jan. (tjugondedagen, Knuts dag; däraf det gamla uttrycket ”Tjugondag-Knut kör julen ut”) och räknade då flera helgdagar än nu (helgdagarna 3:e-dag och 4:e-dag-jul m. fl. afskaffades genom k. förordn. 4 nov. 1772).

Fortsätt läsa