Oktober enligt Bondepraktikan

»Om Löfwen aff Trään icke gerna wille falla/
Tå få wij een kald Winter för alla/
Monga Kohlmatkar näste Sommar wilia komma/
Som Fruchten göra ganska liten fromma/
Knopparna skola the aff Trään förtära/
Och sombliga wilia ſigh aff Kåålen nära.
Doch man them om Wintren brenna kan/
I Chrift/ Glugg.
och Blidemånat på min sann.
In Decemb. Januarij, Februarij,
Om Winteren skal tu sådant göra/
Om Sommaren är thet för swårt/ wil tu migh höra.
Så snart som Solen sitt Skeen mon giffua/
Wilia the icke länger i Boningar bliffua.
Den ena löper hijt/ then andra dijt
Och förtära Frukten samma tijdh.
Therföre skal tu them ( som sagdt är ) förderfwa/
Så kan tu myckin Frucht förwerfwa»

-Bondepraktikan, 1662


sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa

Hummerfisket

Premiären för hummerfisket infaller alltid den första måndagen efter den 20 september, kl 07:00. Från 1 maj året efter är hummern fredad igen. Det är alltid roligt att sätta några hummertinor – eller som vi säger här på Tjörn, »hummerkuber» (kupa uttalas genom att man omvandlar p till b. Kupa – kuba.) När vi ändå är på det dialektala kan ni fundera på vad ordet hummerkubeväletauw’ betyder på bohusländska.

När jag och Holger kom ner till båtplatsen var det nästan kav lugnt på sjön med halvblå himmel och lite sol, och tankarna gick till hur gôtt livet kan vara ibland, medans jag nynnade på Evert Taubes ”Inbjudan till Bohuslän”, som blev publicerad första gången 1943 i samlingen ”Ballader i Bohuslän – diktade, tonsatta och illustrerade av Evert Taube”

”Som blågrå dyning bohusbergen rullar
i ödsligt majestät mot havets rand.
Men mellan dess kala urtidskullar
är bördig jord och gammalt bondeland.
Dit tränger Skagerack med blåa kilar,
och strida strömmar klara som kristall.
Och lummig lövlund står med björk och pilar
och ask och ek vid ladugård och stall….”

Fortsätt läsa

Körde med självbindaren

”Vi lära här känna våra egna mänskliga anlag, vår medfödda lust att samlas i arbete och gamman, i sång och lek med varandra; och då kunna vi förstå, vad det var, som gladde de bortgångna släktena och med lätthet förde dem genom deras arbetsfyllda liv. Först och främst att kroppen får sin rätt, att arbetet anlitar all styrkan i hela kroppen och alla dess lemmar och icke blott sysselsätter det finger eller den arm, som ständigt skall användas på samma sätt vid en maskin. Ty intet är så tröttande, så förslöande som detta.

En tysk teolog, vilken tog plats som kroppsarbetare för att sätta sig in i arbetarfrågan, försäkrar, att ingen sysselsättning var så sträng, — fastän han var stark och van att arbeta från barnsben, — som att stå med ena armen ständigt utsträckt för att passa på en järnstång, vilken hela tiden skulle hållas lodrät under arbetet. Och vilket elände är det icke, att skördearbetarens rygg icke längre spännes av liens kraftiga svängar, utan att han skall sitta på en klapprande »självbindare» och i stället lägga hela sitt arbete i en enerverande omtanke om maskinen!

Månne man rätt betänker, vad som går förlorat genom all denna ersättning av den naturliga människokraften — vilken tillbakagång hos rasen, som sker för varje arbete, som berövas händerna, för varje möda, som besparas kroppen?”

-Myter och sagor på väg genom världen, 1925.


Sida_Maskiner_sjelvbindare-014För er som inte vet vad en självbindare är för något så är det en skördemaskin för stråsäd. Innan självbindaren fanns det en apparat som hette självavläggare – men det är en annan historia. Självbindaren utvecklades under 1800-talet och kom att ersätta lien, slåttergillena och folket som band kärvar. Från början drogs självbindaren av hästar och sedan utvecklades traktordriften. Från 1950-talet och framåt ersattes både självbindaren och tröskverket av föregångaren till den moderna skördetröskan.  Ena sidan (vanligen den högra) sticker ut en bit utanför hästen/traktorn och är försedd med en knivbalk, liknande slåttermaskin/slåtterbalk. Knivbalken skär av stråna och ovanför kniven roterar en haspel (skovel) långsamt. Haspeln böjer ner stråsädden mot slåtterkniven så att de kapade stråna kan läggas ner på slåtterbordets transportband. Säden förs därefter till en knytare som sätter ett snöre runt säden så att det blir en kärve. Kärven kastas sedan ut från maskinen.

Fortsätt läsa

Augustikväll

Nu när Augusti lider mot sitt slut, tänkte jag delge en passande dikt, skriven av Karlfeldt.

”När vita dimmor vältra sig bland hässjorna på äng
och åkerskäran skorrar på sin eviga refräng,
då vandra vi i ensamhet på tuvig mosses ren,
där just i dag bland tistlarna min skarpa lie ven.

Ur skogen stiger månen, röd och väldig som en sol.
I fjärran brummar forsen som en trumpen basfiol.
En fågel väcks av våra steg och korsar snabbt vår stråt.
Det lyser ifrån Kärna by och dansfolk drar ditåt.

Mig är som skulle just i kväll till bröllopsdans vi gå.
Lysmaskarna vid vägen som kulörta eldar stå,
ett stjärnfall tänder då och då sin glimmande raket,
som visste jord och himmel re’n vår kära hemlighet.

I dag, i dag jag fick ditt ord, och kommer höst en gång,
då glimma ljusen vid vår fest den mörka natten lång;
då bär du i ditt svarta hår den gröna myrtenkrans,
och mot din egen faders gård dra skarorna till dans.”


Förklaringar:
”Augustikväll” trycktes första gången i Svensk Tidskrift, årg. 1, 1891.

1. hässjorna torkställningarna för hö; åkerskäran ängsknarren, kornknarren; ren dikesren
2. stråt väg; Kärna by by i skaldens hembygd i södra Dalarna
4. myrtenkrans brudkran

-Erik Axel Karlfeldt, Vildmarks- och kärleksvisor, 1895

 

Kor förklarar: Politiska/ekonomiska inriktningar inför valet 2018

Socialism
Du har två kor, och ger den ena till din granne. Staten tar den mjölk du får över och distribuerar mjölken över hela landet så att ingen skall stå utan mjölk. 


Svensk socialism
Du har två kor. Staten tar dem och sätter dem i en lada tillsammans med alla andras kor. Du måste ta hand om alla korna. Staten ger dig så mycket mjölk du behöver.


Byråkratisk Socialism
Du har två kor. Staten tar dem och sätter dem i en lada tillsammans med alla andras kor. Korna tas om hand av före detta kyckling-farmare. Du måste ta hand om kycklingarna som regeringen tagit ifrån kyckling-farmarna. Regeringen ger dig så mycket mjölk och ägg som du uppskattningsvis behöver.

Fortsätt läsa