Röjde sly i ”trät”

Nytt år, nya tag.
Idag ville Christine vara med och röja sly i ”Trä’t” och lära sig att köra skogskranen. Efter en kort introduktion till reglage och spakar kunde jag i godan ro dra ihop slyet, medans Christine fällde, vinschade ner och lastade på kärran. Hon lär sig otroligt snabbt, och det är mycket roligare när man är två som samarbetar, än att gå själv och greja.

Året har hittills börjat mycket trevligt.

Röjning vintern-våren 2018

Det frös inte till ordentligen förrän mitten av januari, och då fick man passa på att jobba en del på markerna. Som tur (?) är finns det en del projekt och platser att välja på, så man slipper få tråkigt genom att såga på samma plats hela tiden. En annan fördel är att ha en otroligt snäll sambo, en otroligt snäll mamma samt mammas särbo. Sambon kan ta igen sig medans särbon Claes passar barnen och morsan lagar maten medans jag och Holger är ute och arbetar.


Lördag 20 januari 2018
En stor gran hade blåst omkull i Wiggos hage och låg en bit in på åkern. Tillbringade dagen med att rensa upp. Holger, Wiggo och Elin var med och eldade.



Lördag 3 februari 2018
På väg upp till Wiggos hage bröt en svetsfog på griplastarkärran och jag fick återvända till verkstaden. Grannen larmades och fixade i ordning. Stort tack Albert!

Läs mer

Har du sett herr Kantarell…?

Efter sju dagars nederbörd slog vädret helt om och söndagen bjöd på lättare solsken och svårare blåst. Det kändes som en perfekt dag att tillbringa i berg och djupa dalar, idogt letande efter det gula guldet . Jeanna Otherdahl (1879 – 1965) från Uddevalla, är den som skrev barnvisan ”Har du sett herr Kantarell”. En fantastisk trevlig visa som ofta sjungs vid förskolorna runt om i landet, gärna under svampsäsongen.

En redig kantarell

18 kilo extra i fyra timmar och många knäböj vid svampen. Påminner mig själv om att jag aldrig ska bli fet.

Jag har mer eller mindre oavsiktligt fått barnen intresserade av att röra sig i skog och mark, vilket har gjort att Wiggo inte har några som helst problem att ta sig fram någonstans, medans Elin får ta sig fram så gott hon kan, och går det inte, bär jag hennes 18 kilo på ryggen.

Wiggos dressyr har gett resultat och vid varje större kantarellställe hörs gossens ljusa sopranstämma ljuda bland skogens träd och mossa, ”Har du sett herr Kantarell, bor i enebacken…” när han stolt skall markera upp fynden.

 

Läs mer

Hugga ved och spränga dynamit!

”Varning! Försök inte stoppa kedjan med handen!”…är en av varningarna i manualen om man köper en motorsåg i USA. Inget konstigt i och för sig, med tanke på att man måste friskriva sig från allt för att undkomma att få en stämning på halsen. En annan bisarr varning på samma produkt är ”Warning! Do not use your genitals to stop a chainsaw blade!”, nä, jag har svårt att tro att någon frisk person skulle komma på tanken att använda könsorganen för att bromsa en rullande motorsågskejda.  Nu vet jag inte om detta faktiskt har hänt, så att man fick uppdatera manualen till motorsågen, eller om det bara är ”ifall-att”. Hur som haver, man skall alltid vara försiktig när man hanterar en motorsåg. En motorsågskedja roterar mellan 20 – 28 meter per sekund och det går fort om man sågen skulle kasta. Den vanligaste orsaken till olycker är att man slarvar. Man slarvar för att man är trött. Och istället för att sätta sig och pusta en stund, ska man bara… De bästa råden jag kan ge till någon som skall prova att använda en motorsåg är;
1). Kedjan skall alltid vara skarp!
2). Håll stadigt, stå stadigt.
3). Vila innan du blir trött.
4). Var inte en idiot.

Läs mer

Hur långt är det till Pater Noster? Samt mera röjning…

Motorsågarna har gått varma den sista tiden. Men innan det är dags att sätta harven i marken är det ingen idé att lägga sågarna på hyllan för att sedan sitta och peta sig i naveln. Efter Smens plats har jag roat mig med att ha börjat att röja en av gårdens gamla 20170222_202801000_ioskörvägar, som tyvärr har förfallit genom åren. Medans ork finnes är det lika bra att få ordning och reda på torpet, så varför inte fortsätta det jag påbörjat?  När jag började med detta projektet tänkte jag att ”detta tar väl inte mer än en dag.” Det tog fyra dagar. Det är som vanligt – att fälla träd är den enklaste och lättaste delen. Det jobbiga är att städa efter sig. En del bara låter grenar, sly och skit ligga och ruttna. Det tycker jag ser för jävligt ut. Vad liknar det? Det skall se bra ut även när du är färdigt. Nåväl, första delen om att fixa till vägen har jag avhandlat i det här inlägget om Tolleby Uppegård. Som sagt, sågarna var slipade, fyrhjulingen var tankad och snusen låg där den skulle. Kom igen, här hoppar inga halta löss!

Läs mer