Förra torsdagen införskaffades en balpress.
Under veckan som gått har pressen bott i verkstaden. Oljor har kontrollerats, bultar och saxpinnar har bytts. Det har slipats rost och lackats om och nya dekaler har införskaffats. Både balbana och press har ny färg i rätt kulör, och ikväll drog jag ut pressen på gärdet för en provrunda. Fortsätt läsa
Sommar
Att hässja
»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.
a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.
»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
»Såte», hopräfsad hög af hö, större än en »vålm».
»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.
»Volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är »volmat». Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en redig karl hinna vända 0,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa
Färskpotatis!
Idag profvsmakades den första färskpotatisen. Kunde ha tagit upp lite förra veckan, men varför stressa? Detta är potatisen som sattes i Smens plats.
Afnjiööt denna tillsammans med lite matjessill, gräddfil och gräslök. Det smakade mycket bra.
Första slåttern
Wiggo ville åka med Holger och köra slagslåtter (klippa gräset). Så det fick han göra medan jag gick omkring i närheten och väntade på att de skulle bli klara. En råget och två kid höll mig sällskap. 
En annan filur som alltid dyker upp när man slår gräset eller slår ner gräset, är ormvråken. Och denna morgonen var inget undantag. Den ryttlade ibland för att osakta dyka ner och kalasa på en råtta eller sork som legat i det nyklippta gräset. Rätt var det var gjorde ormvråken skäl för sitt namn – den dök ner och tog en huggorm som den sedan ryckte isär uppe i en tall i närheten.
Jag gick omkring i hagarna och hamnade tillslut på en av de gamla körvägarna till och från hagmarkerna. Den har inte blivit använd på minst 100 år. Mestadels för att den var gjord att köra med häst och kärra, det vill säga ungefär 1,40 till 1,60 meter bred. Fast på den tiden denna vägen byggdes använde man de gamla svenska måttenheterna. När man skrev ner hur bred vägen skulle vara använde man sig av måttenheten aln. Fortsätt läsa
Köpt en press
Idag investerade jag i gammal skit nya inventarier. Körde totalt 7,2 mil med en traktor för att hämta två balkärror en en balpress. Jag körde dit, Holger körde hem och jag körde efter i följebil. Gick faktiskt mycket fortare än vad jag trodde.
Total tidsåtgång: 3 timmar inkl lastning
När man får vetskap om att man måste köra långt med en traktor, att det tar x timmar – bör man sätta det i relation till något annat traktorrelaterat. Till exempel att det tar fem-sex timmar i en traktor att plöja åkern framför gården. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Eller att det tar två timmar att betesputsa en hage. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Kom hem sent på kvällen och ställde grejorna bakom ladan.
Tjörnbo 