Dränera i Kalvhagen, dag ett

»Dagvatten, ytvatten»
det vatten, som framrinner på markens yta, verkar skadligt på odlad jord genom att hopslamma dess yta, varigenom luftens tillträde till underliggande jord hämmas och skorpa uppkommer vid upptorkning. På gräsbevuxen jord kan tidvis under vår och sommar framrinnande d. verka fördelaktigt på växtligheten, om jorden dessemellan torrlägges, men eljes försumpande.


Numera kallar vi hela hagen för Kalvhagen, men egentligen heter första delen till första broposten Hagebottna, och Kalvhagen (eller kohagen) är den bortre delen utav hagen. Så var det nedtecknat i Laga skiftet 1837, men det kan å andra sidan berott på någon Stockholmare som inte begrep dialekten på tjörn – tjörbu‘ – och skrev lite som han ville.


Under de senaste 10 åren har jag och morbror Holger grävt ner nya slangar för att få till bättre dränering, eftersom tidens tand sakta men säkert fördärvar de gamla dräneringarna, som lades för 
sisådär 70-80 år sedan. Under 1940-talet (och även tidigare), fattade morfar, morfars far och dikesgrävaren Ture spaden och grävde ner väldigt många 2,5″ tegelrör i Kalvhagen. Innan dess låg det stendiken här och var som åter fick se dagens ljus när dikesgrävningsmaskinen körde över dessa.

Läs mer

Juli enligt bondepraktikan

»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».


Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.

Sidor_bondepraktikan-juli-i-tradgarden

Carl Larsson – Juli i trädgården.

Hömånaden  har 31 dagar. Dagen i denna månad är 15 timmar och 31 minuter lång.
Solen löper uti Lejonets tecken är däruti ifrån den 14 juli till den 14 augusti.

Läs mer

Att hässja hö 2017

Egentligen var det inte hö som hässjades i år, utan klöver. Klöver kräver ett par dagar längre torktid än hö, och eftersom det var regn i luften var det lika bra att hässja den lilla klöverängen.

Klöver kan vara lite lurigt att slå, eftersom den gärna trassar ihop sig. Men det brukar gå bra om man bara är lugn och tar det försiktigt. Ett par utav grannarna (Tack Klas och Malin!) ställde gärna upp och hjälpte till med hässjan även i år.

I fjol fick jag göra hässjan själv eftersom Holger var sjuk. Det tog tre timmar på egen hand. Men i år, när vi var tre stycken (egentligen fyra med mig, fast jag fick ha reda på barnen) gick det som en dans. Läs mer

Slåttern 2017

Kortfattat kan man säga att skillnaden mellan att göra vita plastbollar fyllda med ensilage och att göra , är en viss skillnad i utrustning, väderberoendet och att man tittar på alla väder-appar man har, samt vädret på TV stup i kvarten.

För att göra ensilage eller hösilage behöver man;
1. En traktor med frontlastare
2. En slåtterkross
3. En strängläggare
4. En plastare
5. Bra väder i två dagar

För att göra riktigt hö behöver man;
1. En traktor
2. En slåttermaskin/slåtterkross/trumslåtter
3. En hövändare
4. En strängläggare (ofta kombimaskin 3+4)
5. Fyra fem nervkittlande dagar med svag vind och sol.

Läs mer