Undergårdagen, torsdag, tänkte jag bala den sista efterslåttern. Jag började med att pressa lite halmbalar och redan efter första balen gick det åt skogen. När jag inspekterade första balen märktes det tydligt att endast ett snöre (av två snören) var knytt som det skulle. Det vänstra snöret var avslitet utan knut. Även de efterföljande balarna uppvisade detta symptom på att ena knytaren inte fungerade. Det var inte mer än 29 grader varmt och 85% luftfuktighet så jag kände mig trots allt både lugn och inte det minsta stressad.
Sommar
Gråärt, dag 138 – skörd
…Skörden av mogna ärter sker vanligen med slö lie, så att halmen rives av och nedliggande toppar ej avskäras, eller ock med släprävsa, om ärterna ligga. För att göra slåttermaskin lämplig för detta arbete kan bakom knivstången anbringas en grind av järnspröt med uppåt-böjda ändar och med avtagande längd på spröten mot skärapparatens ände, så att det skurna föres in ur skåret. Den avtagna grödan bör torka väl före inbärgningen, emedan den eljest lätt möglar. Ofta brukas att lämna ärthalmen kvar i hopar på marken för torkning, men säkrare är att uppsätta den på hässja, krakstör eller pyramider…
…samt sedan världskrigskrisen Bohusläns åkerbönor och gråärtor (»Bohusländskh delikatess»). — Denna art går bäst till på lerjord och kräver rik stallgödsling…
Förr i tiden odlade man ärter tillsammans med bönor. Bönorna växte snabbare än ärterna och blev på så sätt ett stöd åt ärten. Efter att vi sått bönor tillsammas med ärt, störade vi upp ärterna när de började växa till sig. Man kan säga att ärterna blev hässjade och klara under resans gång. Vi behövde inte slå dem och hänga dem på en »kragemärr».
Fortsätt läsa
Sista klöverhässjningen för i år
Ikväll hängde jag upp resten av klövern och kornet på en ny hässja. Elin var med och kontrollerade så att allt gick som det skulle.
Läs mer om att hässja klöver och hö här.
Hässja klöver, bygga tork, greja.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.
Rådjursmat till vintern
Eftersom väderleksrapporten för resten av veckan sparkade bakut och helt plötsligt lovade dimma och nederbörd istället för sol, tog jag ledigt halva dagen från jobbet, åkte hem för att bärga lite hö. Hö’et i denna hagen har legat länge, cirka tre veckor, i omväxlande regn och sol, men jag tyckte att det skulle vara bra att ta vara på det att ha till mat för rådjuren under vintern. Det tog en timme att köra ner och stränglägga, en och en halv timme att pressa, en och en halv timme att bärga och köra till gården. Det blev 70 stycken balar, men den sista balen gick sönder vid upplassning så jag bredde ut den och lät den ligga.
Jag började klockan 13,30 och var hemma igen klockan 18. Jag kände mig förvånansvärt pigg efter att ha gjort allting själv, men slocknade framför datorn klockan halv tio.
Tjörnbo 